tisdag 31 maj 2016

Å så är det Tisdag...






Solig början på morgonen idag med.
Får se hur vinden friskar till sig.
Igår blåste det bitvis riktigt mycket, där jag bor i alla fall.
Brukar titta på den stora tallen vid vägen, den säger en del.

Jag har gjort det där jag brukar om morgnarna.
Druckit kaffe, bäddat sängen, tömt diskstället.
Men någon disk att diska upp har jag inte.
Jag diskar direkt efter att jag använt porslin så är det gjort.
Har aldrig varit någon som klarar av att det är massor av disk på bänken eller i diskhon.
Det tas alltid itu med direkt vilket innebär att jag aldrig har massor odiskat.
Vi är alla olika om vad man tycker är viktigt hemmavid.

Dagen ser ut som följande;
INGA planer, INGET inbokat, INGEN lust till något särskilt.
Tycker att det är en bra agenda.
Har tänkt att sätta mig på altanen och bläddra i någon gamtidning jag fått av finaste Pappelino.

Jag har ju fortfarande kvar förrådet i källaren men jag tror inte att det är någon god idé att göra det ensam.
Det kommer bli en del bärande av tunga kartonger både upp och ner och om jag känner min kropp rätt så fixar den inte det.
Tror jag får vänta tills Mini är hos mig.
Så jag skjuter glatt på det igen.

Det är jag världsbäst på, att skjuta upp saker till en annan dag och så igen och igen..
...men det fungerar för mig!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

måndag 30 maj 2016

Solig Måndag...






Det är eftermiddag och jag har inte kommit mig för att starta upp laptopen förrän nu.
Klev upp tidigt i morse för jag skulle till Hälsocentralen.
Så nu har jag fått sprutan, skam den som ger sig.
Efter det tittade jag in till IH och idag var min gamla mentor där så vi satt och pratade bort en stund.

Så gick jag ner till byn och tog bussen hem.
Väl hemma ringde Älskade E så det blev ett långt samtal med henne.
Och efter det har tiden liksom stått stilla här hos mig.

Nu har jag snart kaffe klart så jag ska avnjuta en mugg av det.
Sen låter jag resterande av dagen blir som den blir.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

söndag 29 maj 2016

Mors dag...







I dag har vi alltså firat Mors dag.
Å det har ju givetvis varit trevligt.
Två av mina tre kom hem till mig.
Den tredje hade jobbat natt eller skulle jobba natt så hon orkade inte.

Nå jag hade lagat middag men det blev bara en av de två som kom hit som åt.
Den andra hade tydligen nyligen blivit vegetarian.
En sån som inte ens äter fisk, typ helvegetarian.
Gud om man nu skulle begripa allt dessa barn säger till mig, då hade jag kanske varit en smula förvarnad men nope, det går in genom ett öra och ut genom det andra.
Jag har alltså noll koll alls.
Suck, men jag vägrar ändå att tro att jag är en illa mamma bara för att jag missat att en av mina barn helt plötsligt blivit vegetarian.
Vet ni vad jag känner/tänker/tycker just i dagsläget....
....fasiken vad onödigt att jag handlade upp så mycket mat till hennes kyl/frys/skafferi om hon ändå inte kommer att äta av det.
Å så får man väl inte tänka som mamma, eller?

Nåväl vi hade det väl ganska så mysigt i det stora hela.
Jag fick en ny väckarklocka som man t.o.m kan ställa både larm och tid på( vilket man inte kunnat göra med min gamla) och så fick jag en köttklubba så här ska bankas kött framöver.
Skitbra saker, mina ungdomar känner sin mamma väl och har lyssnat...på vad jag någon gång för några år sedan sagt vad jag skulle kunna tänkas önska mig någon gång i livet.
Med andra ord perfekt!

Sen finns ju sånt som kanske var mindre bra förstås, men tja vad ska jag tillägga, diskussioner om deras far brukar ju aldrig bli särskilt bra även om jag biter mig i tungan för att inte säga något.
Men inom mig blir jag himla upprörd då jag vet att mina barn ALDRIG skulle ha acceptera ett liknande beteenden från min sida.
Men det blir till att hålla käft och när barnen gått så pyser jag över, inför mig själv.
Blir så otroligt ledsen att dom inte klarar av att hävda sig inför sin far, att dom alltid kniper käft och låter honom hållas, oavsett dom håller med eller inte.

Som exempelvis då han och flickvännen kastade ut flickorna för två år sedan ungefär, när dom flyttade till mig på heltid.
Idag har det i princip inte hänt.
Han och hans flickvän låtsas som ingenting och så gör även mina tjejer.
Lite synd om pappa idag då han skriver sms att han tycker att det är tråkigt att dom liksom kommit lite på kant med varandra.
Och jo dom vet att han kastade ut dom men det är ju mest "kvinnans" fel som dom allihop avskyr, inte så mycket pappans fel alls.

Man får bita sig i tungan flera gånger om.
Liksom fattar ni inte att han är lika inblandad som hans "kvinna".
Vad är det för fel egentligen?
Varför ser ni inte det ni har rakt framför ögonen?

Men nej, jag får knipa igen allt som bara går och hoppas att blindheten någon gång går över för dom.
För, som jag skrev tidigare, hade det varit jag som gjort liknande hade dom aldrig mer i livet pratat med mig.
Det är sanning även om den smärtar!

Sådana tankar kan tydligen figurera en Mors dag i Herrens År 2016.

Kramen om!

lördag 28 maj 2016

Lördag...







Började dagen med en stor mugg kaffe och ett jättetrevligt telefonsamtal med Älskade E.
Nu är hon och dottern hemma igen.
Alltid lika trivsamt att starta dagen på det viset.
Jag har saknat våra samtal.

Igår fick jag trevligt besök av bästa Beda.
Vi satt ute på altanen, det var ljuvligt skönt där, och drack vårt kaffe.
Fnissade och grät om vartannat.
Nu var det inte jag som grät utan Beda när hon läste ett brev som hon blev sådär rörd av.
Innan hon gick fick jag en jättekram av henne.
Hon är en så störtskön människa.
Det finns inget hos henne som jag inte tycker om, hela hon är härlig.
Och det är skönt att kunna vara sig själv precis rakt upp och ner.
Prata om jobbiga saker, skratta tillsammans, prata vårt Bedaspråk.
Umgås på ett mycket lättsamt sätt.
Jag har tur som har henne i mitt liv.

Mini kom direkt efter skolan och hämtade sina saker.
Så nu har han pappavecka.
Det är som vanligt tomt och öde här utan honom men det är som det är med det.

Mina barn kommer hit i morgon för att fira mig.
Mors dag ni vet.
Jag tänker göra lax i ugn med pressad potatis, hemgjord romsås och sallad.
Har en tårta i frysen om dom nu inte har med sig en.
Så det ska bli trevligt att ha alla barnen hos mig.

Idag ska jag däremot inte göra någonting.
Tror att jag ska lata mig framför tv;n.
Det känns som en god idé.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

fredag 27 maj 2016

Fredag...






Jag tycker att drömfångare är vackra.
Om de sen fungerar tror jag dock inte på.
Jag har tre stycken i mitt sovrum och ändå fångar dom inte upp mina dåliga drömmar/mardrömmar.
Men som sagt, dom pryder sin plats.

Klockan är ännu inte så mycket.
Vaknade innan tuppen idag men har legat kvar i sängen och försökt att somna om men det ville sig inte.
Blev tvungen att kliva upp då ryggen började värka av allt snurrande.
Så nu sitter jag här i mitt kök.
Ännu är jag ensam, Mini har inte klivit upp än men om en ca 15 minuter så går han in i duschen.
Direkt från sängen och in i duschen, det är så han börjar varje skoldag.

Efter skolan går han direkt till sin pappa, byte av boende igen.
Så jag har en ensamvecka framför mig.
Har inte så stora planer.
Ska till Hälsocentralen på Måndag och få min spruta.
Människan ringde faktiskt igår och bokade ny tid.
Där ser man, ibland fungerar det.

I övrigt har jag inga andra åtaganden så vitt jag vet just nu.

I går var en något slitig dag.
Först samtal.
Vi skrev den där VUT anmälan och sen gjorde vi en uppföljning (som skulle ha gjorts i Mars).
Jag fick 15 nya samtal, mycket bra tycker jag.
Det blev inte världens jobbigaste samtal men den där VUT grejen tog på.

Efter samtalet gick jag ner till IH men tyvärr hade min fd mentor slutat för dagen så jag missade henne.
Satt kvar en stund och pratade med den andra kvinnan som jobbar där.
Sen gick jag ner till byn och gjorde mina ärenden.
Å så blev det bussen hem och lite för tungt bärande från bussen och hem.
Det känns i nacken och axlarna idag.

Väl hemma gick jag direkt ner i källaren och startade en maskin tvätt.
Å sen kopplade jag av även om jag inte riktigt kommer ihåg vad jag pysslade med.
Men jag kom ihåg att hämta upp tvätten och hänga den i alla fall.

Mini och jag tog en kvällsfika ihop.
Alltså han fikade o'boy och macka och jag tog en slät kopp kaffe.
Vi blev sittandes i köket i flera timmar så det blev ett fint avslut på vår vecka.

Nu ska jag koka kaffe så att jag kan börja dagen på riktigt.
Å så har jag haft invägning.
Efter 18 veckor med 5:2 så är viktnedgången -18.7 kg.
Jag är så nöjd!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


torsdag 26 maj 2016

Torsdag, samtal och lite annat...






Å det regnar idag igen.
Naturen behöver vatten tydligen och i mängder.
Nu ska jag inte klaga, jag gillar regn.
Kanske dock mindre idag då jag ska på samtal.
Inte så roligt att komma dyblöt så jag får skippa cykeln idag och vackert ta bussen till byn.
Får se om jag hittar ett paraply, men jag tycker att det egentligen är bökigt att gå och hålla i ett sånt.

I går ringde dom från Hälsocentralen och avbokade min tid för p-sprutan i morgon.
Nu är det andra avbokningen för min spruta.
Jag skulle få en ny tid på en helt annan Hälsocentral men ganska så svårtillgängligt för mig som inte har bil så jag sa stopp och belägg, dit tar jag mig inte.
Så det slutade med att hon skulle återkomma nu på morgonen för att boka in en ny tid på den Hälsocentral där jag hör hemma.
Å jag har liksom inte lust att dra ut på tiden så länge till för mitt halvår har passerat.
Vill inte att mensen ska komma igång.
Och sen tar det ju knappt 5 minuter att få sprutan så man kan undra vad det sitter i?
Nå jag får väl se om människan kommer ihåg att ringa mig vill säga, sånt är inte alltid så självklart inom vården har jag märkt.

Nå för att återgå till dagen så tänkte jag efter mitt samtal, hälsa på hos IH.
Det var jättelänge sedan jag tittade in till dom.
IH var delaktig i min rehabilitering för några år sedan och det var de som placerade mig där jag då var.
Gillar kvinnan som var min mentor.
En helt underbar människa.
Brukar titta in på en kopp kaffe ibland och lite uppdatering av läget.
Så det tänkte jag göra idag.

Efter det blir det för ovanligheten en liten sväng på byn.
Vanligtvis håller jag mig så långt bort från byn som möjligt men idag har jag ärenden jag måste göra.
Gissningsvis är jag inte där längre än nödvändigt.
Gör mina ärenden så snabbt som möjligt så att jag kan åka hem igen.

Väl hemma lär jag vara dyngslut på så resten av dagen bör gå i vilans tecken.
Så ser min dag ut.
Vad hittar ni på idag?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!





onsdag 25 maj 2016

Uppe innan tuppen...






...då hinner man en del.
Klockan är bara runt nio och jag har redan varit iväg och handlat på två affärer.
Dressade upp tidigt och cyklade iväg strax efter sju i morse.
Var hemma runt halv nio.
Det är sånt jag gillar.
Nästan helt ensam i butikerna förutom personalen.
Jag kan gå runt i lugn och ro och titta på utbudet, vad som är bra pris på och vad jag behöver.
Med självskannern går det än smidigare.

Varorna är uppackade och nu sitter jag och njuter av dagens första mugg kaffe.
Tog inget kaffe i morse när jag klev upp, ville vänta tills jag verkligen kan njuta av den.
Och det kan jag nu med dagens görande redan gjort.

Idag blir det lite slamsmiddag.
Jag ska göra hemgjord pizza, det var ganska så länge sedan nu och Mini blev så jätteglad.
Jag menar, vem gillar inte pizza?
Eftersom Mini är hos mig blir det hans favorit.
Rökt skinka, ananas och lök.
Alltså Hawaii.
Själv hade jag föredragit gorgonzola, rostbiff och färska tomater.
Men det får bli en annan gång.
Vilken är er favoritpizza?


Jag hittade så fina foton på mina härliga ungdomar.
Jag blir så varm ända in i själen när jag ser dem.
Så jag delar med mig.



Mini och Midi



Midi och Maxi



Maxi



Midi


Vad vore jag utan mina fantastiska ungdomar?
Och vart tar tiden vägen?
Nyss var dom ju små tultingar.
Nu är dom vuxna (förutom Mini då men han är på god väg).
Maxi fyller 24 i år, Midi 22 och Mini 17.
Det är ofattbart.

Och konstigt nog, det som är mest mysko är att jag inte åldras alls....hihi.
Eller hur var det nu igen?

Jag är i alla fall lycklig och glad över att det går bra för dem alla tre.
De är skötsamma, arbetar, klarar av sitt eget boende (tjejerna), betalar sina räkningar, prioriterar det som känns viktigt för dom själva.
Dom lever ett gott liv.

Man kan inte vara annat än nöjd som förälder, eller hur?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


tisdag 24 maj 2016

En morgon med spöregn...






Vaknade tidigt, tidigt i morse och kunde inte ligga kvar i sängen och försöka somna om.
Ryggvärk som attsingens, jag har nog legat konstigt, typ på mage och det fungerar illa med min rygg.
Å ute vräker regnet ner.
Sådär mycket så det slår mot fönsterblecket och rutorna blir alldeles rinnande blöta.
Ett sånt där riktigt mysigt väder om man som jag ska hålla mig på hemmaplan.
Mindre roligt om man ska till arbete/skola.

Gårdagen var en något händelsefattig dag.
Jag gjorde inte särskilt mycket alls.
Jag satt knappt vid laptopen.
Har under lång tid begränsat uppkopplingen mot internet.
Har ingen lust att vara anträffbar hela tiden.
Har ingen lust att ha datorn igång när jag ändå inte sitter där.
Har ingen lust helt enkelt.

Jag startar alltid laptopen ett tag efter att jag klivit ur sängen.
Jag kollar genom FB, jag skriver ett inlägg häri bloggen, jag läser bloggar, kommenterar,  kollar dagens tv-tablå, möjligen f-kassan om jag väntar på något särskilt besked, mejlen, veckoblad med erbjudanden från affärer, banken för att kolla kontot, göra överföringar samt betala räkningar, Apotea om jag behöver skicka efter medicin  och Vattenfall (där tittar jag alltid på min elförbrukning).
Nu går jag inte ut på allt varje dag men under en vecka så blir det någon gång om sänder besök på dessa sidor.

Någon gång under sen eftermiddag/kväll kan det hända att jag startar upp laptopen igen men det kan lika gärna bli så jag skippar det.

Jag vet inte om det har att göra med min starka asociala känsla, att jag helst vill vara så osynlig som möjligt och inte tillgänglig hela tiden.
Jag har väl helt sonika inte klivit ur mitt ide än.
Och vet inte om jag kommer att göra det heller.

Jag är kanske som tjuren Ferdinand som vill sitta ensam under korkeken och lukta på blommorna medans dom andra tjurarna leker och stojar.
Ja så kan det nog vara.

Nu ska jag koka mig lite kaffe, har inte kommit så långt än.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!






måndag 23 maj 2016

Måndag...



Fjolårsbild


Ny vecka, nya utmaningar.
Eller njae så mycket utmaningar finns det nog inte för mig mer än att jag måste in till byn Onsdag, Torsdag och Fredag.
Det i sig är väl egentligen en rejäl utmaning.

På Torsdag har jag samtal och på Fredag ska jag till Hälsocentralen som det så vackert heter nu för tiden.
Det är dags för min p-spruta igen.
Inte för att det idag är särskilt besvärligt att åka in och ta den.
Jag behöver bara två per år, var sjätte månad och det är gjort i en grisblink.
Bra preventivmedel men det bästa är att slippa mens och flytningar.
Gudars så skönt det är.
Och sen är det bara gulkroppshormon man får via den.
Inga övriga hormoner.

Den är inte dyr heller, tror den ligger på 105-110 kronor/styck ungefär.
I början när jag tog den var det gratis att gå till barnmorskan för att få den.
Sen kostade det 80 kronor, därefter höjdes det till 100 kronor och nu är det gratis igen.
Jag behöver inte ens anmäla mig i receptionen utan ska bara gå ner och sätta mig på barnmorskemottagningen.

Dagen idag då.
Inga speciella planer alls.
Känner mig fortfarande mör.
Men jag ska cykla bort till närmsta butiken och köpa mjölk.
Det går mer av den varan när Mini är hos mig.

På Onsdag ska jag handla mer riktigt, då börjar nämligen pengar trilla in på mitt konto igen.
Det är ju inte så att man har det så fett ställt när man är sjukskriven direkt.
Jag ska absolut inte klaga, det finns dom som har det mycket värre än jag har det.
Jag har tak över huvudet, jag har mat att ställa på bordet, jag betalar mina räkningar, köper min medicin/läkarbesök osv.
Däremot lägger jag sällan pengar på mig själv.
För dom pengarna finns inte.
Och emellanåt är pengarna slut innan nya trillar in på kontot.
Då känns det lite surt men, men that´s life.
Jag önskar att jag kunde spara ihop till en buffert men just idag går det mesta plus, minus noll.
Och tur är att jag inte går minus längre, så har jag haft det under lång tid men nu är jag mer på fötterna igen och det känns bara bra.
Men det har varit en kamp att så att säga vända på trenden.
Resan har varit tuff för mig.
Å så är det med det.

Som vanligt är jag virrigare än virrigt.
Jag håller ju på att trappa ur den tablett jag började med i januari.
Den där skittabletten som fått mig att tappa så mycket hår.
Nå jag tittade i min agenda och upptäckte att jag i Torsdags skulle ha börjat halvera dosen igen.
Och det har jag givetvis inte haft koll på.
Så nu på morgonen så fick jag till rätt dos...suck!

Alla dessa tabletter som ska trappas in och ut gör mig knasig.
Hur ska man hålla reda på allt när jag knappt minns vad jag såg på tv i går kväll?
Ändå skriver jag upp allt som är viktigt så att jag inte ska glömma men vad gör väl det när jag glömmer att läsa det som är viktigt.
Moahahaha!

Nu ska jag klä mig och cykla iväg.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!














söndag 22 maj 2016

Söndagsmorgon...






Solen skiner idag.
Igår regnade det nästan hela dagen.
Som sagt ett varannan dags väder.
Mig gör det detsamma, jag gillar vår/sommarregn oxå.
Gräsmattorna blir grönare och grönare så både sol och regn behövs.
Just nu har jag 9 grader ute.
Det blir väl varmare senare på dagen.

I går hade jag mig en mycket lugn och lat dag.
Jag känner starkt av veckans "göranden".
Känner mig skör, energifattig och svag som om jag emellanåt inte ens orkar sitta uppe.
Så det blev mycket sängliggande igår och jag känner att denna dag blir likadan.
Måste lyssna på kroppens signaler så det inte förvärras mer än nödvändigt.
Önskar att jag hade sprudlande energi men kommer inte ens ihåg längre hur det känns att vara sån.

Samtidigt jobbar min hjärna på eget håll.
Känner hur jag hela tiden grunnar över källarförrådet och hur jag bäst löser det.
Vart jag ska ställa allt som ska slängas tills finaste Pappelino kommer med släpvagnen.
Hur fint det kommer att bli i biblioteket när jag kan bära ner Minis saker i förrådet.
Hur härligt det kommer att kännas med ett fungerande förråd.
Jag försöker tysta ner rösten för jag vet ju att jag inte orkar göra det just nu men ändå maler den på.
Rösten inom mig vill orka men mitt rationella jag skriker NEJ!

Jag har Mini här och det håller mig ovan ytan.
Vi äter härlig frukost tillsammans, middag och kvällsmat.
Samtalar som vanligt.
Jag älskar att sitta och prata med honom.
Han är så jordad och mogen.
En jättehärlig ung kille.
Märker inte av hans tonår.
Han har aldrig varit "besvärlig" sen han kom in i den.
Lugn och sansad, det är vad han är.

I helgen har han sett piggare ut, inte varit så himla slutkörd som han tidigare visat upp.
Det värsta är gjort i skolan även om han har kvar ett kursprov i kemi (prov på hela kemiboken) och ett stort matteprov.
Sen har han två föredrag han ska hålla och så blir det väl givetvis mindre läxor i språk.
Men det är skönt för moderhjärtat att se honom avslappnad och göra det han tycker om, att gamea.
Att känna att han har tid till det och inte måste råplugga just i helgen.
Jag har hört honom fnissa, skratta, skrika till av förtjusning och pratandes med hans gamekamrater.
Det låter minsann i hans rum.
Och jag nämns inte ens säga till honom att han ska tänka på "ljudvolymen".
Jag bara njuter av att höra honom.

Det är trots allt en bra helg, även om jag känner mig kraftlös.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!






lördag 21 maj 2016

Trivsam gårdag...






Jag höll till ute på altanen igår, stor del av dagen.
Gjorde det sista där ute så nu är det fritt fram att sitta där igen.
Härligt när det är städat och fräscht.
Och jag gillar bordet bättre med denna fina vaxduk jämfört det målade gröna.
Tur att man kan gömma undan...

Nu fattas det givetvis blommor innan det är helt klart.
Men de brukar jag inte köpa förrän in i Juni.
Förvisso skulle det ju kunna gå bra då jag har inglasat, har inte hunnit tänka så långt.
Det blir nog av det med.





Midi ringde efter jobbet och sa att hon var på väg till mig.
Det visste jag om för vi hade bestämt det kvällen innan då vi pratade i telefon.
Som alltid är det härligt att träffa henne.
Jag hade kokat kaffe så vi tog med oss våra muggar och satte oss på altanen.
Kopplade av och pratade.
Hon är en så himla go tjej.
Jag blir varm i hjärtat bara av att tänka på henne.

Midi stannade och åt med oss när Mini kom hit för mammavecka.
Det blev en riktigt trevlig middag.
Älggrytan blev bara sååå god.
Midi åt så hon nästan storknade.
Det var ett tag sen hon åt mammas mat.

Till efterrätt åt vi glass.
Och sen var det stopp, mätta och belåtna var vi alla tre.
En stund efter maten så tackade Midi för sig och sa att hon måste gå hem innan hon somnade.
Så vi kramade om varandra hårt och så gick hon ut i kvällningen.

Mini installerade sig framför datorn.
Han skulle gamea med kompisarna.
Jag irrade omkring och gjorde inget särskilt.
Var extremt trött.
Veckans göranden tog ut sin tribut.

Känner mig fortfarande väldigt slut på även om jag fått sova en hygglig natt.
Hela 4 timmar på raken.
Efter det så fortsatte jag ligga kvar i sängen och dåsade lite lätt tills jag bestämde mig att det är ingen idé, jag somnar ändå inte om.

Har kokat ägg till vår helgfrukost.
Å så har jag goda frallor idag.
Köpte på Coop förra helgen då dom sålde dom för 1 krona styck.
Jag köpte och frös in.
Å Mini himlade med ögonen när han såg dom och sa att han längtade till dagens frukost.

Så nu är det helg, mycket skönt och jag får rå om Mini igen och det är alltid lika härligt!

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!

fredag 20 maj 2016

Jag kommer med solsken till dig...






En fantastisk dag att kliva upp till.
Solen skiner och badar mitt kök i ljus.
Jag ser en klarblå himmel när jag tittar ut genom köksfönstret.
Det är verkligen ett varannan dags väder.
I går regnade det större delen av dagen.
Inte för att det gjorde mig något, jag gillar solsken men även regn.

I dag får jag hem Mini igen.
En härlig mammavecka är på uppsegling.
Ska bli så skönt att ha honom hos mig.
Saknar honom alltid när han är hos sin pappa.

Har jag tur så tittar Midi in i eftermiddag.
Det är oxå ett fantastiskt inslag, dagen blir så mycket bättre.
Jag håller tummarna för att det blir så.

Jag tog fram älgkött ur frysen igår så jag tänker göra en gryta av den.
Har inte riktigt bestämt hur jag ska krydda den men det löser sig.
Kokar potatis och serverar sallad och rödbetor till.
Jag sa till Midi igår att hon gärna får äta med oss om hon kommer hit.

I går så tog jag itu med min altan.
Vårstädning med andra ord.
Torkade alla ytor vilket verkligen behövdes.
Letade reda på vaxduken som flickorna tog bort för några år sedan, som jag brukade ha på stora bordet.
Den hade trasats sönder en del men jag klippte till den och la den på bordet.
Jag har aldrig gillat den gröna färgen på bordsskivan som min x-make en gång målade.
Brukar ha vaxduk på den men som sagt, den försvann när tjejerna fortfarande bodde hemma å igår hittade jag åt den igen.
Den som söker skola finna som det så vackert heter.

Nu måste den ligga till sig då den varit viken och inte rullad (tack tjejer).
Men det artar sig minsann.
Det börjar se riktigt trevligt ut där.
Känns bättre att sitta ute när det är fint och fräscht.

Idag mår min kropp inte bra.
Det finns nog ingenstans i den som inte värker.
Värst är nacken, axlarna och ryggslutet.
Så idag ska jag banne mig bara laga middag och ingenting annat.
Det har jag bestämt så fattar du det nu Millan?
Inget vits att förta mig mer än jag redan gjort.
Värken i kroppen kommer nog sitta i ett tag, gissar jag på.

Ha det nu så bäst alla fina!

Kramen om!






torsdag 19 maj 2016

Idag blir det lugna gatan hemma...







Jag tog itu med gästrummet igår morse.
Sorterade det som skulle vara i linneskåpet och la in det snyggt och prydligt.
Nu är det definitivt överskådligt att se vad som finns där.
Å det är ju skönt.

Satte sen igång med att städa rummet.
Dammsög, dammtorkade och torkade av golven.
Använder alltid grönsåpa när jag städar, vilken ljuvlig doft den avger.

Så möblerade jag om i rummet.
Det blev mycket större nu.
Innan hade jag ett snyggt skrivbord där som Midi tog med sig när hon flyttade.
Det gjorde att rummet kändes trångt.
Men inte nu längre.
Det är luftigt där inne nu.

Det är gammalt och slitet och behöver både nya golv och tapeter men min hyresvärd är inte så intresserad av sånt i min lägenhet.
Nåja det är som det är.

När Mini kommer ska han få hjälpa mig att spika upp lite tavlor på väggarna.
Så det inte ser så torftigt ut.
Så nu kan jag ha övernattande gäster igen.
Inte för att det sker särskilt ofta direkt men det känns skönt att rummet är klart.

I går kväll pratade jag med finaste Pappelino.
Jag berättade vad jag gjort här hemma och vad jag har kvar att ta itu med.
Förrådet i källaren alltså så att jag kan flytta ner Minis kartonger dit och slipper ha dom ståendes i biblioteket.
Det kommer som sagt att bli en hel del som ska slängas på soptippen.
Med tanke på hur länge det har stått i förrådet och jag mest troligt inte saknat något därifrån.
Har t.o.m bestämt att jag ska slänga x-makens saker och lådor som står där.
Tycker inte att han visat intresse av att få det tillbaka så varför ska jag vara vänlig?
Det räcker med det som varit.

Nåväl, finaste Pappelino erbjöd sig att hjälpa mig när han kommer tillbaka från sin tripp till Motala där dom ska gå på begravning.
Han har dragkrok på sin bil och kan låna en släpvagn.
Å så skönt det kändes för det blir så mycket lättare.
Att äntligen bli av med oket som tynger min axlar och har så gjort under åtskilliga år.
Det vore så fint att ha ett fungerande förråd där man faktiskt kan ställa in kartonger eller liknande.
...och ha överblick om vad som finns där.
Å sen att bli av med min sängstomme som står och skräpar i biblioteket vore en fröjd.
Då kommer jag  t.o.m in i garderoberna där, vilket jag inte gör nu då dom är stora och otympliga att flytta runt.

Se det blev ännu ett rensande inlägg. *fniss*

Idag har jag fasligt ont i hela kroppen så denna dag ska jag bara vila, vila och vila.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!



onsdag 18 maj 2016

Onsdag 18 Maj och funderingar över "göranden" ...




Fjolårsbild


Vi har ett varannan dags väder.
I går sol, idag moln.
Det spirar och grönskar ute och somligas gräsmattor har t.o.m börjar blir lite grön.
Det är en härlig årstid, när allt föds på nytt igen.

I går så gick jag iväg till återvinningsstationen och slängde det jag hade fyllt kassarna med.
När jag kom hem fyllde jag upp kassarna igen.
Senare under eftermiddagen fick jag för mig att gå iväg igen men den här gången tog jag ut cykeln efter vinterförvaringen och cyklade iväg.
Det gick snabbare och var inte lika tungt.
Å så blev det en vända till så nu har jag slängt allt.
Det känns himla skönt.

Det jag har kvar nu är typ gamla, slitna kläder, som inte passar sig att slänga i nån klädinsamling.
Tro vad jag ska göra med dem?
Det kanske får bli soptunnan.

Det jag har kvar att göra hemma nu är att ställa ordning i gästrummet.
Det har jag inte orkat ännu.
Det som ska vara i linneskåpet ligger fortfarande kvar på dubbelsängen där inne.
Å en ordentlig storstädning av det rummet behövs oxå.

Så skulle jag behöva rensa ur förrådet i källaren, slänga det som inte ska vara kvar så jag kan bära ner Minis kartonger som nu står i biblioteket.
Men för det behövs en släpvagn och en tur till soptippen och just nu har jag inte tillgång till det.
Det förrådet har jag inte tittat genom på åratal.
Tror det kan finnas lådor och annat som tillhör min x-make.
Han iddes inte gå genom förrådet innan han flyttade ut utan sa till mig att det kan väl du göra någon gång.
Å jag har ännu inte gjort det.
Det är ju bara snart 8 år sedan vi separerade...
Ja ni ser så otroligt handlingsförlamad jag oftast är.

Det svåra med att rensa ur förrådet är att jag inte riktigt vet vart jag ska ställa grejorna under tiden.
Där nere finns tvättstugan och rummet dom förvara ved och pannrummet så det finns liksom ingenstans att ställa sakerna under tiden.
Jag lär ju inte orka göra det på en endaste dag.
Och jag lovar, där finns grejer från golv till tak.
Tro hur jag ska bära mig åt?
Det tål att kluras över.

Å så det sista som nog är det minsta jobb av det jag räknat upp.
Jag måste städa upp på min altan.
Jag har redan kommit igång där men är inte klar.
Det finns en del som hamnade där ute när Midi flyttade in men jag måste göra klart i gästrummet innan jag kan ta in det igen.
Det är ett himla trixande hela tiden om vart saker och ting egentligen hör hemma.

Önskar jag hade hemhjälp, vad behändigt det skulle ha varit.
Att slippa göra allt på egen hand.
Jag skulle mest troligt bli klar på en grisblink.
Men som det är nu så tar det tid, för det går långsamt, långsamt beroende på dagsform.

Ibland kan jag tänka att gud så skönt det vore att bo i en etta med kokvrå för då skulle jag inte kunna ha så mycket saker som nu men å andra sidan skulle jag aldrig kunna bo så litet, jag skulle få cellskräck.

Well, well allt blir bra till slut.
Är det något jag har gott om så är det tid och kan jag göra lite nu och då så blir det till slut färdigt.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!




tisdag 17 maj 2016

Solsken idag...






Som jag skrivit tidigare så är känslan väldigt bra när jag kliver upp och det redan är solsken ute.
Hela mitt kök badar i solsken.
Jag har alltså morgonsol i köket.
Runt elva snåret så försvinner den.
Rundar in på min altan och där har jag sol tills kvällen.
Då den tyvärr badar mitt sovrum med sol.

Mitt sovrum brukar vara allt annat än svalt soliga dagar.
Jag har tack och lov en fläkt i taket, den hjälper lite när det är för varmt men det går inte att ta bort värmen helt.
Å jag som behöver ett princip kallt sovrum för att kunna sova.
Värmen där gör nätterna mindre bra.
Tja alltid är det nåt men vi är ju inte inne i varmaste sommaren än så det går an än så länge.

I går så tog jag och klädde mig och gick bort till återvinningsstationen och slängde kassarna jag gjort i ordning.
Så blev jag snopen då jag såg hur folk slänger det som inte hör dit.
Jag såg kassar med kläder, en stor sopsäck med pant, där dom förmodligen slängt glasflaskorna men lämnat kvar säcken på marken.
Å som jag är så tog jag reda på panten, slängde resten som låg i säcken där det hörde hemma.
Klädpåsen fick vara då jag inte visste vad jag skulle göra av den.
Vad är det med människor?
Gör man så är det ju risk att stationen tas bort.
Idioter...

Nå jag gick bort till affären och pantade flaskorna och burkarna och det blev 43 kronor.
Tja det var ju bra för mig men man kan ju undra varför det var så svårt för den som lämnade kvar det.

Så gick jag hem och efter det så blev det lugna gatan förutom att jag packade ihop två kassar till som ska slängas på återvinningen.
Det hinner bli en hel del reklam under vintern, särskilt när jag inte orkat gå iväg med det.
Nå jag får kämpa på med det nu i stället.

Det är synd att man inte kan välja vilken typ av reklam som läggs i postlådorna.
Det finns blad från några affärer som jag vill ha men resten är bara skit.
Vilket slöseri på papper och vilket jobb för oss som måste gå iväg med dem till slut.
Suck!

Nå nu får i ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!



måndag 16 maj 2016

Måndag igen...





Ånyo en ny vecka.
Det ser ut att bli en mulen dag och så ska det vara dagen lång.
Inte minsta lilla solsken syns till.
Nå vädret är som vädret är, inget jag kan styra.
Men det är vackert ute nu, det spirar och grönskar överallt.
Äntligen!

Gårdagen blev en konstig dag.
Vid sidan av mitt nutida liv befann jag mig i ett kompakt mörker som luktade dåtid.
Det var som nuet och dåtiden existerade samtidigt inom mig.
Jag gjorde sånt jag vanligen brukar göra men var liksom inte riktigt med.
Inom mig var jag någon helt annan stans.
Det kompakta mörkret jag befann mig i påverkade mig givetvis men det fick som gå jämsides med mig.
Jag bröt inte ihop men kände ett stort obehag.
Den där ångesten som greppar tag.
Det pågick hela dagen.
Minnen från förr ekar väldigt starkt.

Inatt har jag sovit väldigt oroligt.
Det tog timtal innan jag lyckades somna för obehagskänslan var så stark.
Så vaknade jag av att jag skrek rakt ut, totalt skräckslagen med ett hjärta som bultade så hårt och snabbt att jag trodde det skulle hoppa ur kroppen.
Å med tårar som rann utmed mina kinder.
Jag har ingen aning vad jag drömt, minns inte ens en liten sekvens men drömmen/maran gjorde mig fullkomligt skräckslagen.
Jag gissar på att minnena levde sitt eget liv i drömmen.

Idag känner jag mig mörbultad, som om jag gått en rond mot en ångvält.
Jag är rent psykiskt väldigt trött.
Det sista dygnet har frestat på rejält.

Jag gjorde i ordning två stora kassar med sånt som ska slängas på återvinningsstationen igår.
Jag får se om det finns ork för att jag går iväg och slänger det.
Det kanske vore skönt med en nypa frisk luft.
Nå jag får se hur denna dag utvecklar sig som.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!








söndag 15 maj 2016

Pingstdagen och ekon från förr...








Solen skiner idag.
Trevligt att vakna upp med sånt väder.
Fast särskilt varmt är det inte.
Värmen försvann men kommer säkert tillbaka igen.

Gårdagen var en lugn dag.
Jag gjorde inte så mycket men jag samlade i alla fall ihop glasburkar och flaskor som jag gick bort till återvinningsstationen och slängde.
Så gick jag vidare till affären och köpte en ostbit och frallor som såldes för 1 kr styck.
De hamnade i frysen.

Insåg att det var Pingsthelg men för mig känns den sisådär.
Jag sitter ju här själv så något firande blir det inte.

Kom att tänka på att jag förlovade mig med x-maken en Pingstafton, -90 var det.
Å så gifte vi oss Pingstafton -93.
Jisses så mycket vatten som runnit under broarna sen dess.
Vad lite jag visste då om hur äktenskapet skulle arta sig eller ska jag kanske skriva urarta sig.
Jag var ung och trodde på kärleken.
Jag trodde att äktenskapet skulle bli bra och hålla i sig resten av livet.
Men så fel jag hade.
Om jag vetat det jag vet idag tror jag inte att det överhuvudtaget hade skett.
Jag hade backat men som sagt, jag hade ingen aning då om hur allt skulle bli.
På ett sätt ångrar jag inte äktenskapet för det gav mig tre underbara barn men jag ångrar att jag inte hade kraft att lämna tidigare så jag hade sluppit de katastrofala åren då äktenskapet helt gick rent ut sagt åt h-vitto.
Tänk om jag hade sluppit de riktigt hemska åren med alla dessa övergrepp.
De år som jag försvann som människa.
De år jag inte ville leva.
De år som trasade sönder mig totalt.

Men, det som har skett, har skett och idag är jag mest glad över att jag till slut blev så stark att jag klarade av att gå.
Åren efter skilsmässan har inte varit lätt, det är fortfarande inte lätt men jag är i alla fall fri, jag lever inte under oket av våld, rädsla och skräck.

Pingsthelgen ger definitivt ekon från förr...

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!