torsdag 31 mars 2016

Blott en Torsdag...





Ska försöka att skriva ett inlägg.
Min mellanslagstangent  har nämligen kapsejsat.
Har ingen aning om den ens går att laga eller om jag får hanka mig fram ett tag.
Alltid ska det vara nåt tycker jag.

Fotot är tagit på mitt favoritställe ute vid kusten.
Där är så mäktiga klippor och att känna havsluften och havet som slår mot klipporna känns lite ödesmättat på något vis.
Det är ett meditativt ställe.
Inget kan slå det i mina ögon.
Mitt absoluta smultronställe.

Nå ryggen är inte mycket bättre idag men jag har i alla fall fått sova lite grann.
Ska gå ut på en promenad om en stund.
Det ska ju vara bra att röra sig om man har ryggskott, sägs det.
Jag vet inte det jag, tycker bara att det gör än mer ont.
Men prova ska man ju alltid göra och fler chanser ska alltid ges.
Å inte är det heller någon sol, men 3 plusgrader så jag lär inte frysa.

I morgon så växlar Mini boende igen.
Kan inte förstå att det redan gått en vecka.
Fy för den lede vad veckorna jag har honom hos mig går fort.
Inte är det som mina ensamveckor direkt.
De kan vara dödligt sega.
Tur är att jag i alla fall får rå om honom varannan vecka.

I övrigt förutom ryggskottet mår jag väldigt illa fortfarande efter att jag började med den nya tabletten.
Och så tappar jag fortfarande hår sen jag började med den förra i Januari.
Man kan säga som så, vist känns det att jag lever...

Ha en bra dag alla fina!

Kramen om!

onsdag 30 mars 2016

Ovaggad natt...





I natt blev det näst intill ingen sömn alls.
Bara låg och tittade i taket men inget hände.
Jag testade en av kombinationerna min läkare tyckte att jag ska prova men det hjälpte verkligen inte ett dugg.
Sen blev det ju knappast bättre av ryggskottet jag drog på mig igår.
Jäklar så ont det gör.
Tyckte inte jag gjorde något märkvärdigt, böjde mig ner för att ta upp skorna och så small det till i ryggen och efter det var den inte att leka med.
Det kan ju förstås oxå ha bidragit till att natten blev så kass.
Inte så lätt att hitta en skön ställning.

Alltid ska det vara nåt, liksom!

Har tid för samtal i morgon men det måste jag avboka.
Känner att det inte blir bra då jag har så ont och är så trött.
Sen ser jag lite lustig ut när jag försöker gå omkring.
Nåja jag ringer och avbokar idag så jag slipper få en staffavgift.

I övrigt så var gårdagen lugn.
Jag försökte mig på den där promenaden men den var allt annan än skön.
Mini fick smörja in mig med liniment och så tog jag en tablett.
Hjälpte föga.
Jag hade min fastedag så jag åt soppan, den var jättegod.
La i ett halvt ägg oxå för att få i mig protein och så det där fantastiskt goda äpplet.
Ett granny Smith, och riktigt syrligt och gott.

Jag fick en kommentar igår som lyder såhär;

Själv tror jag inte på några bantningar. Man får inte i sig allt kroppen behöver genom dessa kurer. Bättre tänka på en livsstil och att äta allt (med måtta) ur kostcirkeln.

Jag kan hålla med till viss del.
Men om man nu lagt på sig för mycket som jag pga mitt psykiskt dåliga mående så kan man behöva en kickstart.
Ett snabbt resultat som motiverar mig att fortsätta gå ner i vikt.
Sen äter man verkligen inte dåligt med 5:2.
Det är nog dessa två fastedagarna folk reagerar på men det enda det handlar om är att äta väldigt lite kalorier de dagarna, max 500 som kvinna.
Jag äter soppa och frukt en dag och sallad (tonfisk, kyckling osv) och en frukt den andra dagen.
Ingen skulle tycka att det är särskilt konstigt om någon åt det en helt vanlig dag.
Man kan lika gärna äta tre mindre mål per fastedag, det gör man som man vill.

För mig är det inte ett dugg konstigt!

De andra fem dagarna äter jag med måtta.
Jag har en allsidig kost så jag får i mig allt ur kostcirkeln.

För mig är dessa fastedagar inte ett dugg svårt om jag jämför när jag mått som sämst och inte ätit (orkat äta) på flera dagar, då de basala funktionerna i kroppen inte fungerar.
Idag äter jag i mitt tycke regelbundet.
Jag äter frunch och middag samt en frukt varje dag.
Jag unnar mig lite godare mat på helgen men jag äter med måtta.
Jag tar en bulle eller kaka ibland till kaffet.
Jag lever ett gott liv när det kommer till maten.
Bra mycket bättre än det har varit.

Och jag svälter inte!

De flesta tycker alltid någonting rörande bantningskurer och det får de givetvis göra.
Det stör mig inte, ville bara förklara varför jag väljer att göra det jag gör.

Nog om detta.

Vädret ute är grått och tråkigt men jag ska för ryggens skull gå en promenad.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!




tisdag 29 mars 2016

Å så har vi en vanlig dag...





Det är ju lite virrigt med så lång helg men nu är Påsken över för denna gången.
För mig har den varit lugn och fin.
Ungdomarna som varit här och lagom med socialt umgänge.

Å så har vi sommartid igen.
Minns när jag var yngre, då brukade jag alltid tänka vad klockan egentligen är under flertalet dagar efteråt men nuförtiden tänker jag inte alls.
Tittar på klockan och konstaterar att den är si eller så.
Övergången från vintertid till sommartid och vise versa bekommer mig inte alls.

I dag ska jag gå iväg till närbutiken.
Behöver fylla på mjölkdepån då jag inte har en egen ko.
Å har man en tonåring så går det emellanåt mycket mjölk.

Ute är det en gnutta sol och två plusgrader.
Vi går definitivt mot bättre tider.
Själv längtar jag till att snön försvinner.
Efter den skira vårgrönskan.
Att slippa vinterkläder.
Att kunna sitta på altanen i ett linne.
Att grilla en ljummen kväll.

Jag längtar till vår och sommar.
Nu är jag förvisso ingen riktig soldyrkare som ligger och pressar på gräsmattan.
Jag gillar när det är en mer lagom temperatur.
Men nog blir sinnet lättare med sol.
Å så är jag barnsligt förtjust i åska, blixt och dunder och varma sommarregn.
Då sitter jag på min altan och njuter av skådespelet.
Naturen är vidunderlig och magisk.

I övrigt har jag en sk. fastedag idag.
Jag brukar köra måndagar men igår var det fortfarande Påsk så jag sköt på det till idag.
Jag tänker äta gaszpacho, det blir dagens middag för mig.
Å så har jag ett stort härligt grönt äpple som står mitt namn på.
Mini få äta potatisgratäng och fläskfilé och det andra jag lagade till i Lördags.
Han har tur han..*L*

Tycker att 5:2 fungerar jättebra.
Förra veckan gick jag ner -1.4 kg så den totala viktminskningen blev 11.5 kg.
Jag får se hur det gått denna vecka.
Det har ju varit Påsk och allt men jag har inte ätit överdrivet mycket och inget godis.
Vanligt godis har jag helt slutat med.
Har hittat ett sockerfritt som är helt acceptabelt.
En kola som smakar mint.
Gott att ta en någon gång om sänder.

Nu ska jag dricka mer kaffe så ni får ha det gott alla fina!

Kramen om!




måndag 28 mars 2016

Sitter och njuter...




...av något så trivialt som en fungerande dator igen.
Att slippa segheten som varit under ett  bra tag.
Tänk vad min son är duktig och så snäll att han servar sin mor i det hon inte kan eller vill lära sig.

Och tänk så skönt det är att ha honom här.
Jag njuter av varje ögonblick.

Jag har förberett vår middag så när vi blir hungriga är det bara att sätta igång.
Idag blir det pressad potatis med ugnsbakad lax och en härlig hemgjord romsås till samt sallad.
Det ska bli så gott och det var ett bra tag sen jag sist gjorde lax.

Ute är det soligt men det ser ut att blåsa rejält.
Men jag tror inte jag går ut idag.
Jag vill bara såsa omkring här hemma och mysa.
Det är ju trots allt fortfarande helg.

Hoppas ni har det bra alla fina!

Kramen om!

söndag 27 mars 2016

Påskdagens buffé och annat...






I dag hade jag alltså alla mina ungdomar på Påskbuffé.
Vi hade en massa gott på bordet som;
Skinka, rostbiff, rökt kalkon, skivad leverpastej, cognacsmedvurst som var enrisrökt, vitlökssalami, mimosasallad, rödbetssallad, skånsk senap, ägghalvor, senapssill, skärgårdssill, köttbullar, prinskorv, potatis, brie,  jordgubbar, påskmust (både light och vanlig) och mamman fick ett glas rött vin.
Till efterrätt blev det kladdkaka med vispad grädde.

Kan lova att det var supergott.
Både jag och ungdomarna njöt av varje tugga.
Och som vanligt gick samtalen både högt och låg.
En dotter har jobbat hela helgen och en varit ute på krogen, kan säga att ingen av dom var sådär jättepigg, aningen trötta men det funkade ändå.
Skickade hem lite rester med tjejerna då jag hade dukat upp väldigt mycket mat.

Varför gör jag alltid så?
Jag tror nästan hela tiden att jag lagar mat för ett kompani.
I det mesta gör jag alltid för mycket men jag har blivit duktigare att inte laga så mycket bas.
Sovel kan man alltid frysa in.

Å sen efter tjejerna åkt hem så tog Mini hand om min dator och ominstallerade den och bytte operativsystem.
Tänk att ha en egen datasupporter i mitt hem.
Det tog sitt antal timmar men nu ska allt fungera bra och så har jag massor av plats på hårddisken.
Ni anar inte hur tacksam jag är för min son som är så himla duktig och som så gärna hjälper till.
Har lovat att fylla på hans mobil som tack för hjälpen och det blev han nöjd med.
Men han hade gjort det gratis...så go är han, bara jag som vill belöna honom för ett fint arbete som tog sin tid.

Nu har han fått läsk, chips och dipp som en extra belöning när han satt sig och game;ar med sina vänner.

Jag är så tacksam för att jag har så fina, rent utav underbara ungdomar, som är så härliga att umgås med....så tacksam för dom!

Ha nu ett härligt avslut på Påskdagen alla fina!

Kramen om!


Påskdagen...





Idag ska vi äta påskbuffé.
Fotot är dock tagit för några år sedan.
Se vad man kan hitta i sina fotogömmor.

Flickorna kommer oxå hit så det ska bli härligt att äta gott tillsammans.
Efter Påskbuffé blir det något så enkelt som kladdkaka med vispgrädde.

Det är inte många år som jag haft mina barn under Påskhelgen sen jag skiljde mig.
Av någon konstig anledning har den alltid infallit under min x-makes vecka.
Jag har haft dom hos mig under Skärtorsdagen och på Långfredagen blev bytet.
Så i år känner jag mig privilegierad som har Mini här och får träffa mina stora tjejer.

I går hade vi en lugn mysdag jag och Mini.
Å jag mådde illa som bara den.
Inte för att jag har magsjuka på gång utan för den nya tabletten jag börjat äta.
Som vanligt blir jag illamående, nästan som jag vill kräkas men jag håller igen.
Avskyr att spy.
Så kommer det bli minst en vecka eller mest troligt två.

Nå i alla fall så tog vi det soft igår.
Tyckte Mini såg ovanligt trött ut och det var han oxå.
Han börjar landa i lovet nu och då kommer allting på en gång.
Det har som sagt varit tufft på skolan med massor att göra.

Till middag gjorde jag potatisgratäng, fläskfilé, baconlindad sparris som jag grillade, champinjonstuvning ( som jag tog fram ur frysen) och svartvinbärsgelé.
Behöver jag tillägga att det var gott?
Nå det var ljuvligt!

Resten av kvällen låg jag i sängen och tittade på tv.
Mini kom in till mig nu och då och kollade läget och så tog vi en kvällsfika i köket.
Jag drack bara kaffe, Mini fikade.

På tal om Påskbuffé måste jag berätta en liten anekdot som hände för många, många år sedan då jag fortfarande var gift.
Vi var bjuden på Påskbuffé hos min dåvarande svärmor.
Det var ett vackert bord med massor av läckerheter uppdukat.
Äggen såg väldigt goda ut dekorerade med majonnäs, räkor och en dillkvist.
Vi tog för oss och började äta.
X-makens morbror tog en redig bit av sitt ägg och började tugga och jisses så det knastrade.
Då säger min dåvarande svärmor;
Javisst ja, äggen var så svåra att skala så jag struntade i det. 
Men hon glömde att säga det till oss.
Så kan man oxå göra, eller?

Ha nu en härlig Påskdag alla fina!

Kramen om!


lördag 26 mars 2016

Påskafton...





Jag är inte ensam hemma.
Det är så härligt att ha Mini här.
När han kom igår så satt vi länge i köket och pratade om än det ena än det andra.
Han är en så go och mysig kille.
Mammas hjärtegull.

Vi var bägge två ganska så trötta så ingen av oss var vaken länge.
Jag la mig redan 21 och låg och tittade på tv några timmar innan jag somnade.
Natten har varit skaplig, en av de bättre nätterna på sistone.
Vaknade givetvis alldeles för tidigt men det gör mindre, bara jag får sova 3-4 timmar på raken.
Å i går kväll så visade Mini mig timer funktionen till tv;n.
Jag har lätt att somna från tv;n och det är ju dumt att låta den gå hela natten.
Mycket praktisk att sätta igång timern och sen släcker tv;n sig själv.
Man skulle kanske tycka att jag borde ha kommit på själv hur man ska göra men, men det är många knappar att hålla reda på och det är mycket bättre att fråga Mini då han är så teknisk lagd.

I går när han kom så fick han sitt Påskägg av mig.
Givetvis ska man ha Påskägg oavsett ålder.
Och det är roligt att göra det där lilla extra för honom.
Man glädjer gärna sina barn, eller hur?

I dag har vi sol från en nästan klarblå himmel.
Det ser vackert ut.
Funderar om jag ska sätta mig på altanen en stund i eftermiddag.
Det lär vara varmt där med solen som värmer.

I övrigt tar vi oss en lugn dag och njuter av att vara ledig.
Mini har ju gått på Påsklov nu och han behöver vila upp sig då det har varit mycket i skolan under en tid.
Å jag har tur i år som får ha honom hela lovet.
Vi ska mysa och äta en massa god mat.
Jag har planerat.

Ha nu en toppendag alla fina!

Kramen om!

fredag 25 mars 2016

Borta bra men hemma bäst...





Tänk så skönt att jag verkligen känner så.
Hemma är alltid bäst även om det kan vara trivsamt borta.
Kom hem 16.45 i eftermiddag efter ett besök hos en vän i går.
Blev alltså kvar över natten.

Å jo jag hade det riktigt trevligt men gud så skönt det kändes när jag äntligen kom hem.
Hemma är alltid bäst!

Nu har Mini kommit till mig.
Det blir en fin Påsk i år.
Jag sitter inte ensam, det brukar vara tråkigt just på en storhelg.
På Söndag kommer tjejerna hit så då ska vi äta Påskbuffé tillsammans.
Det känns jättemysigt.

Å så är jag jättetrött så det blir nog en tidig läggning av mig.
Efterverkningar av att sova borta och vara social.

Nu får ni fortsätta njuta av Påsken alla fina!

Kramen om!

torsdag 24 mars 2016

Skärtorsdagen, handling och mediciner...





Puh en sån dag det varit men nu är jag tack och lov hemma och måste inte gå ut om jag nu inte mot förmodan får något skö i hjärnan.

Dagen började tidigt för mig.
Strax efter 08 knallade jag in på affären med min kära Dra-maten.
Tog en kundvagn och min självskanner.
Det är ju lite bökigt med självskannern och Dra-maten då jag inte direkt kan lägga i varorna eftersom jag alltid lägger det tyngsta i botten och fyller på eftersom men det tyngsta är i slutet av affären så jag kör med plastkassar som jag först lägger i sen när jag är strax innan kassan så flyttar jag över allt i Dra-maten, hänger tillbaka skannern och betalar.

Det kanske låter lite rörigt men jag vill inte korsa affären fram och åter, kors och tvärs.
Jag vill beta av den eftersom.
Nå det blev mycket att handla.
Det är storhelg, jag får hem Mini i morgon, jag ska ha Påskbuffé på Påskdagen för alla mina ungdomar och så allt annat som behövdes handlas.
Jag fick nätt och jämt i alla varor i Dra-maten, den var så pinfull att jag var rädd att den skulle spricka i sömmarna.
Å fruktansvärt tung att dra hem.

Men hem kom jag, ställde in alla varor där de hörde hemma och sen var det bara att klä mig och gå till bussen igen för en tur till byn.
Var tvungen att hämta ut medicin.
Jag brukar vanligen skicka efter från Apotea på nätet ( det är så oerhört smidigt) men i morgon ska jag börja med nyaste tabletten så det blev vanliga Apoteket på byn.
Och tror ni det räckte att gå på ett ställe, nope dom hade bara hälften av vad jag behövde så jag fick gå på ett till Apotek...suck!

Å så tog jag svängen om inne i en annan butik där jag fick köpa det jag glömde i morse samt ett par andra varor som det var bra pris på.
Nu är det överfullt i kyl, frys och skafferi igen.
Precis det som får mig att känna mig trygg.
Allt hemma så jag kan laga vilken mat jag vill, det är härligt..

Nå jag är tydligen väldigt snurrig i dag (vilket inte är ovanligt förstås) men jag hällde nyss upp en kopp kaffe och så ser jag hur stor reklamhögen blivit i köket,  då helt plötsligt började jag sortera där och lägga det på mitt särskilda reklamhögsställe (det jag senare ska frakta bort till sorteringsstationen) och vips hade jag glömt av att jag satt och skrev på det här inlägget.
Ja ni ser...
...men jag kom på det när jag nu satte mig vid datorn och vid det här laget med ett kall mugg kaffe.
Tur jag har mikro.

Jag fick en fråga i går som lyder;
Hur många tabletter äter du per dag?

Så här ser det alltså ut.
På morgonen äter jag en tablett som ska verka stabiliserande (I fall man har kraftiga humörsvängningar vilket jag aldrig haft). 
Så äter jag en tablett som ska vara uppiggande ( vilken jag aldrig känt effekt av då jag ständigt är så trött att jag liknar en zombie).
Och så den nya tabletten som är ett SSRI, vilket betyder att den har antidepressiv effekt.(den kan jag inte svara på om den fungerar eller inte då jag börjar med den i morgon bitti)

På kvällen så tar jag tabletten som är stabiliserande på humöret (skrattretande).

Så kommer vi till nattmedicinerna.
Jag har 4 olika nattmediciner (alltså sömntabletter).
De tas i en kombo av bara en sort ( påbörjas nu, kan säga att det inte fungerar alls, inte om man vill sova i varje fall), två olika sorter ( fungerar inte heller vidare bra) eller tre olika sorter tillsammans (det fungerar bättre dock inte tillfredsställande bra).
Det som är problem är att hon skrivit ut Melatonin som är ett hormon som styr sömn och vakenhet.
Min läkare tror att jag till slut bara ska kunna äta dom.
Jag säger bara lycka till, jag sover inte ens särskilt länge på det tyngsta gardet jag har...och det är riktig sömnmedicin så...men jag provar...och ser!

Jag har alltså i dagsläget sju olika sorters medicin (men det har varit värre).
Och ja medicin kan definitivt förgifta en människa och i sig få en att må dåligt.
Men i dagsläget finns inget val, det är ät och tig, å funkar inte den här, men då fasar vi ut den och byter till något annat.
Det är som jag sagt/skrivit tidigare rena gissningsleken och jag är labbråttan!

Nu får jag passa på att önska er alla fina en riktigt härlig Skärtorsdag!

Kramen om!





onsdag 23 mars 2016

Doktorn och lite annat smått och gott...





Foto. En del av mina kryddor.

Jag fick i en kommentar en fråga.
Hur blev du intresserad av matlagning?
Tja det tål att tänkas på.

När jag bodde hemma hos min sk. mor så fick jag stå för viss del av matlagningen antingen åt mig själv ( då jag alltid var ensam på helgerna) eller för hela familjen.
På den tiden stod inte matintresset särskilt högt, det var mer som att jag blivit pådyvlat det.

Sen i min ungdom så jobbade jag ungefär ett år i köket på ett Scandic Hotell.
Totalt outbildad när det kom till olika sorters rätter, både de vi serverade i tavernan och i restaurangen.
Det var ett slitigt men på något vis intressant jobb.
Jag kunde bli tillsagd att göra "sjömansbiff" till dagens.
Okey, la pannan i vecka och undrade, vad innehåller det, hur gör jag det?
Det fanns inga recept i köket och man skulle ändå kunna laga till vilka rätter som helst.
En liten knepig kombo i mitt tycke.
Å sen alla A la´Carte rätter, mon djö, mon djö!
Väckte det mitt matintresse, tja till viss del.

Vad som verkligen väckte mitt matintresse var när jag bildade familj, skaffade barn.
I början var det nog lite taffligt men allt eftersom jag blev säkrare så blev maten godare.
Det visade sig att jag har en matlagningsgen i mig, ( det hade inte min mor-hon var usel i köket) precis som min finaste Pappelino (vilket gjort honom superlycklig).

Det tog inte lång stund innan jag började laborera mat efter min egen hjärna, tycke och smak.
Jag är väldigt duktig på smaker, hur man kryddar osv.
Å jag är otroligt bra på att laga soppa på en spik och att göra vilken måltid som helst till fest.
För mig är det en utmaning att laga mat på enkla råvaror, inte lammfilé, oxfilé och sånt och få till det som en kungamiddag.

Efter att jag skiljde mig har jag utvecklats ännu mer då jag varit med män som både uppskattat mat och särskilt den mat jag lagat.
Det ena föder det andra.

Jag lagar sällan mat efter recept, använder dom mest som inspiration, ett underlag, sen gör jag som jag vill.
Kryddningen i recept är exempelvis så himla tamt så det smakar ingenting.
I mina egna receptböcker står det mest bara ingredienser, inga direkta mått eller hur man gör.
Men så behöver jag inte det heller och om mina ungar en dag skulle ärva dom skulle dom med all säkerhet sucka och tänka, men mamma, det här var ju till hjälp...not!

Nog om det.
I går var jag till läkaren, det diskuterades medicinering, jag fick ånyo en ny tablett utskriven som jag ska börja med så fort jag hämtat ut den.
Ett SSRI denna gång.
Å den tablett jag började med i Januari ska vi ta ställning till vid nästan telefonmöte om jag ska fortsätta äta, då jag tappat extremt mycket hår sen jag började med den.
Om det fortsätter ska jag få sluta med den.

Sjukskrivningen blev förlängd från den sista och tre månader framöver.
Om en 3-4 veckor ska vi ha möte per telefon, uppföljning av mediciner, både dag och till natten.
Fick ett nytt direktiv för nattmedicinen, provade i går kväll men fick inte sova alls, så det känns inte så bra förstås..

Ute är det mulet men bara -1 grad.
Då jag var på språng under så lång tid igår så håller jag mig hemma och inomhus idag.
Behöver återhämta mig.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!










tisdag 22 mars 2016

Lite orolig...





...har jag allt känt mig för att ställa mig på vågen.
Har man varit på kryssning så har man.
Å har man njutit av god mat och dryck så har man gjort det.
Trodde att jag skulle ha gått upp i vikt men döm om min förvåning då jag faktiskt gått ner.
Inte så mycket som vanligt men ner i alla fall.

- 0.3 kg trots kryssning, det trodde jag aldrig.
- 10.1 kg totalt.
Det känner jag mig nöjd med.
Å roligt är att mäta kroppen.
Jag hittade ju ett måttband för 2 1/2 vecka sen så jag har ju inte kunnat mäta sen jag började med 5:2 men på dessa 2 1/2 veckor så har jag minskat 6 cm i midjan.
Sånt är kul att se och ger motivation för att fortsätta.

I dag har jag, som jag skrev igår läkartid.
Men det är inte förrän i eftermiddag.
Efter det mötet ska jag gå till Midi och äntligen få se lägenheten.
I går orkade jag inte då jag kände mig förkyld med aningens feber.
I dag känns det bättre.

Nå jag ska i alla fall hälsa på henne.
Hon bestämde i går att vi i såna fall ska äta middag tillsammans.
Hur det nu blev så ska jag tydligen göra stuvade makaroner hos henne.
Just stuvade makaroner är något hon har önskat lite titt som tätt hos mig.
Så jag får göra det så att jäntungen blir nöjd. *L*
Det ska i alla fall bli himla roligt att se hur hon har fått till det.
I går ringde hon och sa att hon köpt sig en tv.
Givetvis en platt-tv och en ganska stor sådan.
Å hon var så glad för att hon nu kan titta på tv.

 Nu ska jag dricka svart kaffe då jag inte orkat gå i väg och köpa mjölk men jag gör det i eftermiddag när jag varit hos läkaren.

Ha en skön dag alla fina!

Kramen om!

måndag 21 mars 2016

Ånyo en Måndag...





Jag känner mig som en osalig ande.
Irrar omkring i lägenheten utan mål.
Är helt körd i skallen av Melatoninet jag  håller på att laborera med.
Det kan ju bli bättre senare idag men vem vet?

Här är fasligt tomt just nu.
Längtar till Fredag då jag får hem Mini igen.
Då det blir mer liv än nu här hemma.
Tack och lov att jag fortfarande har mina veckor med honom.

I övrigt verkar jag ha blivit förkyld på kuppen.
Känner av det i hela kroppen och har nästan tappat rösten.
Det kanske inte var så oväntat med tanke på kryssningen och sen väntan i staden mellan bergen då jag frös så jag skakade.

I morgon har jag läkartid.
Just nu känns det inte optimalt men jag får väl packa ihop mig och ta mig dit.
Det lär handla om tabletter, mående och ny sjukskrivning.
Men det är morgondagens bekymmer så det tar jag när jag väl sitter med läkaren.

Å i morse kom jag på att jag har fastedag idag så det får bli soppa och en frukt.
Vilken tur att jag kom på det i alla fall.
Nu kan man förvisso byta dagar emellanåt.
Det passar sig inte alltid men för mig fungerar det bäst med fasta dagar, så rutinen hålls.

Nej nu ska jag lägga mig igen och se om jag kanske kan sova bort förkylningen.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

söndag 20 mars 2016

Sköna Söndagen...





Och att få börja dagen med en kanna kaffe är väl det bästa tänkbara.
Tror dock att jag måste gå till närbutiken och köpa mer mjölk.
För mjölk i kaffet vill jag gärna ha.

I går gick det stora flyttlasset.
Jag hjälpte till att bära ner allt till släpvagnen och det skulle jag väl egentligen inte ha gjort.
Det känns minsann i kroppen idag.

Å så tomt det blev när jag slutligen blev ensam.
Jättekonstigt.
Men det är som sagt bara att vänja om sig.
Sen att det tar ett tag är en annan femma.

Precis för en stund sedan var dom här igen, Mini och Midi.
Mini packade väskan och Midi hämtade några få saker hon glömt.
Och vips var dom borta igen.

Jag ska gå dit på Måndag eftermiddag och titta på lägenheten.
Är så himla nyfiken hur det ser ut och Midi säger att det är jättefint.
Tydligen har hon fått bra ordning redan nu.
Allt är klart i vardagsrum och kök, i morse började hon lägga in kläder i garderober så hon har jobbat på bra, tösabiten min.

I går ringde min kära morbror.
Det var ett mycket trevligt samtal.
Han är en härlig man och det är roligt att vi har den kontakt som vi har.
Han har precis blivit pensionär så nu har han all tid i världen att göra vad han vill.
Det låter som en skön känsla.

Nej nu ska jag dricka lite mer kaffe och se vart den här dagen tar vägen.
Jag känner mig en smula vemodig, lite sorgsen men det går över.

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!

lördag 19 mars 2016

Det är så skönt att vara hemma...





Borta bra men hemma bäst, det märker man verkligen då man varit borta ett tag.
Vilken himla tur att man känner så.
Det är ett tydligt tecken på att man älskar sitt hem.
Å det gör jag.
Mitt hem är min borg, där känner jag mig varm och trygg.

I dag flyttar Midi.
Hon är ganska så upptrissad nu.
Ränner omkring och ser om hon packat ner allt.
Hittar än det ena än det andra som hon packar ner.
Hon blir hämtad 09.30 och sen ska dom åka och hyra ett släp med kåpa.
Första lasset hämtas hos min yngre bror där hon har haft all möbler inställda.
När dom burit in det kommer dom hit och hämtar allt hon har haft hos mig.
Sen blir det att pyssla och få ordning i lägenheten.
Jag är inte med på själva flytten.
Jag har ju inte bärförmågan och särskilt inte nu då jag har så ont i kroppen efter allt dansande på kryssningen.
Jag åker dit om några dagar och tittar hur det blivit.

I går hade jag en väldigt lugn dag.
Jag var helt över och förbi.
Å så gräsligt ont i kroppen för att inte tala om den stora tröttheten, utmattningen som kommer av att ha roligt.
Sov några korta stunder över dagen.

Jag funderade jättemycket över ynglingen jag träffade i staden mellan bergen i går.
Han fanns inom mig hela dagen.
Hoppade han av i sin stad (hans första tanke) eller fortsatte han till Stockholm (hans andra tanke) för att hålla sig undan?
Stannade polisen bussen dom visste att han åkte med eller hann dom inte?
Vet föräldrarna vart han är idag eller oroar dom sig som sjutton för sin son?
Är han trygg och omhändertagen?
Får han den kärlek och omtanke som han så väl behöver?
Frågorna är många och jag kommer aldrig att få veta hur det gick.
Jag kan fortfarande se hans sorgsna gestalt framför mig, hur den lyste av uppgivenhet.
Hur stirrig och villrådig han kände sig.
Hur demonerna red hans rygg.
Hur han bara stod kvar hos mig och sökte tröst och någon att prata med.

I natt drömde jag om honom.
Såg honom i en ring fylld av kärleksfullt ljus.
Jag undrar vad det betyder?

Å jag känner mig så oerhört tacksam för min egen närhet till mina barn, att dom inte kommit snett i livet utan sköter sig och har det bra.
Att jag alltid vet vad dom gör då vi pratar med varandra så ofta.
Att dom inte lider någon nöd.
Det är jag så tacksam över!

I dag blir det tomt här hemma.
Jag är tillbaka på ensamveckor igen då sonen har pappaveckor.
Snart är ordningen återställd och jag tycker att det känns ledsamt.
Men jag är så glad att Midi hittat en sån fin lägenhet.
Där kommer hon att trivas och blomstra.

Men för mig blir allt som vanligt igen..
Det gäller bara att vänja om sig!

Ha nu en härlig dag alla fina!

Kramen om!

fredag 18 mars 2016

Godmorgon igen...


Nu är jag på hemmaplan!
Kryssningen är över för denna gång.





Resan startade verkligen i rena ottan.
Jag klev upp 04.15 och taxin hämtade mig 05.30.
Så åkte jag tåg till staden mellan bergen.
Där gick jag från tågstationen in till busstationen.
Fick vänta närmare en timme.
Å så höll jag på att kliva på helt fel buss.
Hade inte chauffören varit uppmärksam på min ringa ålder så hade jag hamnat i Ånge med en bunt glada pensionärer.
Hahaha så tokigt det hade kunnat bli.

Resan till Sthlm gick snabbare än väntat.
Och där fick jag möta Älskade E.
Å så härligt det var.
Att bara stå och krama varandra av pur glädje för att äntligen åter ses.
det var gött.

Väl ombord satte vi oss i baren och väntade på att få komma in i hytten.
Det tar ju alltid en god stund innan man får göra det.
Jag hade träffat två systrar på bussen så vi satt med dom.
Alltid roligt att göra nya bekantskaper.

Vi åt ett härligt smörgåsbord och tänka sig...




...där fanns roliga tappkranar som det kom öl och vin ur...heh

Vi struttade omkring och hade det rent gemytligt.
Kvällen började, band spelade, människor dansade eller njae det var väl mest jag och Älskade E som dansade loss.
Och dansa var vad vi gjorde stor del av kvällen.
Förutom att jag gick ut på däck lite nu och då för att svalka ner mig.




Framme i Åland.

Å där på däck så mötte jag några trevliga och språksamma karlar vid olika tillfällen.
Riktigt roliga att prata med och av någon anledning så föll jag tydligen dem i smaken.
Så pass att en av karlarna bjöd in mig till sin hytt för vidare samtal men se det gick jag inte med på.
Sa bara helt frankt att det känner jag mig inte bekväm med.
Nänä, sånt funkar inte på mig.

Å fortsättningsvis så var det dansgolvet som hägrade ända tills sista låten.
Sen blev vi sittande länge och bara pratade.
Vi kom i säng 03.30.
En mycket lång men rolig dag.

I går vaknade vi ganska så tidigt.
Men jämarns så ont både jag och Älskade E hade i kroppen efter allt dansande.
Som tur var hade hon värktabletter som vi kunde ta för att skaka liv i våra ömma kroppar.
Hela gårdagen var lugn.
Vi gick på promenad längst uppe på båten, det var soligt men blåste lite lätt.
Vi käkade lite och handlade i taxfree butiken.
Sen hamnade vi i baren med systrarna och där häckade vi tills det var dags att kliva av båten.
Å jo den där karln som ville ha mig till sin hytt letade upp mig och sa att han kände en saknad efter mig då han la sig...moahaha, ja tänk att jag ska vara så förbaskat trevlig att man rakt saknar mig fast man alls inte känner mig!!




Det var lite sorgligt då jag och Älskade E kramade om varandra och sa Hej då.
Men vi bestämde oss för att göra fler kryssningar tillsammans.

Resan till staden mellan bergen gick ganska så snabbt.
En av systrarna höll låda hela vägen så det var rent omöjligt att försöka sova lite.
Vi kom fram mycket tidigare än väntat så jag fick lång väntetid innan min buss hem skulle gå.

2 timmar och 40 minuter.
Å inte fanns det en vänthall att sitta i, för den stängde klockan 23.00.




Jag väntade och väntade och väntade.
Å kallt var det ute med.
Till sällskap ett tag fick jag en väldigt vilsen, drogpåverkad yngling som var på glid med både sig själv och halva världen.
Varför han tydde sig till mig vet jag inte men jag pratade med pojken och försökte lotsa honom så att han åtminstone satte sig på en buss hem.
Han var på inget sätt aggressiv, mer uppgiven och vilsen för han svikit sig själv och familjen.
Han lånade min mobil och ringde några samtal, tänkte att nu tar han mobilen och springer men inte då.
Han lämnade vackert tillbaka den och fortsatte prata, på ett något ryckigt och förvirrande sätt men jag fick honom att erkänna att han var drogpåverkat (vilket syntes mycket väl).
Och så satte jag honom på bussen söderut.
Det var mest bara ledsamt, en ung kille på glid utan fast förankring i verkligheten.
Förmodligen ganska så ensam oxå.
Så tragiskt det kan bli.

När äntligen min buss kom så frös jag så jag skallrade tänder och inte var det särskilt varmt i bussen heller så jag var kall som en isbit när jag kom hem.
Ringde taxi och jisses så ljuvligt det var att kliva innanför min dörr.
Packade upp och kokade mig en kanna kaffe.
Startade upp datorn och här sitter jag nu, klockan är 04.34 och jag har ännu inte lagt mig.
Har gått in i tredje andningen.

Och för en stund sedan så ringde min mobil.
Det var ett okänt nummer, jag svarade och så är det farbror polisen från en stad söderöver som ringer.
Jag blev alldeles paff när han började ställa en massa frågor om en kille, sa hans namn och frågade om jag kände honom.
Jag sa givetvis nej, för jag känner ingen med det namnet men så kom jag på att killen vid busshållplatsen kanske hette så, även om han aldrig presenterade sig.
Så jag berättade om ynglingen och vart han mest troligt tagit vägen.
Polisen frågade en massa frågor som jag svarade på exempelvis gav jag ett signalement på hur han såg ut, hur han var klädd.
Så undrade jag varför dom ringde mig och då visade det sig att det var personen ynglingen ringt till när han lånade min mobil som uppgett mitt nummer och trott att jag kände honom.

Så nu undrar jag givetvis hur det kommer att gå för honom.
Jag gissar att det är familjen som lämnat in en anmälan om att han försvunnit och polisen försöker hitta honom.
Mon djö vilka tragiska öden det finns.
Och jag bryr mig fast jag bara pratade med honom i 1 1/2 timme.
Jag kommer nog att undra hur det gick för honom ett bra tag framöver.
Sån är jag!

Men nå, nu sitter jag i mitt varma kök, dricker kaffe och tänker vara vaken tills ungdomarna kliver upp.
Jag är lyckligt hemma efter en trivsam kryssning som var galet rolig.
Jag gissar på att jag får ligga till sängs ett par dagar nu men det får det vara värt.

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!


tisdag 15 mars 2016

Nu blir det ett nättare uppehåll...





...på några dygn.
Jag kliver upp så tidigt imorgon att jag inte kommer att ha tid att starta upp datorn.
Jag ska ju på resande fot.
Vist skulle jag kunna blogga från mobilen men jag tycker inte om det, bara himla krångligt.
Så det blir en paus fram till Fredag då jag vaknat till liv igen.

I går blev en trivsam dag.
Jag fick lunchfrämmande.
Allra käraste Beda tittade in.
Och som vanligt så hade vi det jättetrevligt.
Samtalen går högt till lågt.
Och alldeles lagom är alltid hennes besök.
Jag kan vara fokuserad och alert den timmen hon är hos mig.
Jag blir inte så in i bengen trött av att vara social under så pass kort tid.
Men det är oerhört trevlig och jag är tacksam att hon dyker upp hos mig titt som tätt.

Sen kom Mini hem tidigare.
Han var hos tandläkaren vid lunch och blev ledig resten av dagen.
Det var härligt att få hem honom och vi satt en bra stund i köket och pratade.
Han hade köpt med sig lunch från Subway så jag behövde inte tänka på det.

Till middag blev det två rätter.
Mini fick pasta med fläskfilégryta.
Jag och Midi åt potatis och purjolökssoppa med broccoli.
Hade tänkt att koka en egen soppa men jag iddes inte.
Hade en pulversoppa i skafferiet som jag vispade ihop.
Sen kokade jag färsk broccoli och la i soppan så att den skulle bli mer matig.
Broccolin var god men jag tycker inte att pulversoppan var något vidare.
Den gör jag inte om.
Men eftersom jag har fastedag nr två idag så får jag faktiskt vackert äta upp det som blev kvar av soppan.

Under kvällen låg jag mest och tittade på tv.
Midi kom in till mig och la sig i sängen och ville surra.
Om vad?
Jo om lägenheten så klart.
Hur fint och bra allt kommer att bli där.
Hur nöjd hon är över att den blir renoverad innan hon flyttar in.
Vi pratade om hennes möbler, allt nytt hon har köpt och att hon ska köpa sig en tv när hon får sin lön.
Hon är så underbart mysig att prata med.
En helgo tjej.
Å så frågade gullungen om jag kunde grädda pannkakor och frysa in till henne.
Tydligen finns det inga godare pannkakor än mammas och självklart ska jag göra det.
Å så jag kommer att sakna henne här hemma när hon flyttat.
Det blir väl som en separation på nytt kan jag tänka mig trots att jag redan gjort sådana två gånger med henne innan detta.
Men hon får det bra och det är huvudsaken.

I dag klev jag upp före tuppen, som vanligt.
Planen för idag är att åka in till byn fram och åter.
Tänkte hinna på övergång.
Ska handla lite mer mjölk hem och så måste jag köpa tandkräm så ungdomarna kan borta sina tänder när jag är borta.

Så blir det nog att köra en tvätt till.
Hittade mer sängkläder i går (som är Midis) som jag missade sist jag tvättade.
Alltid är det något och det gäller att ha både ögon och hjärna med sig.

Nu får ni ha det så jättebra alla fina!
Vi ses på Fredag!

Kramen om!