måndag 29 februari 2016

Början av en ny vecka...





Då har vi Måndagsmorgon igen.
En helt oprövad veckan står för dörren.
Jag har två inplanerade möten.
I dag ska på jag på utvecklingssamtal med sonen och i morgon ska jag träffa kuratorn, om hon är frisk förstås...

Utvecklingssamtalet är inte förrän sen eftermiddag.
Jag måste åka hemifrån med 14 bussen och sen vänta till 14.40 när nästa buss går och sen får jag nog vänta en 15 minuter innan det är dax.
Jag är inte så förtjust i utvecklingssamtal alls.
Det är länge sedan det gav mig något.
Men har man ungdomar så får man vackert ta sig i kragen och gå.
Min Mini är duktig i skolan och jag vet redan hur han presterar, det kommer aldrig fram något nytt under ett sånt samtal.
Å jag har väl en lite för utbränd hjärna för att tycka att det ska vara roligt, jag set det som ett måste.

Kuratorsamtal i morgon.
Jag vet ju vad vi ska prata om, ifall hon nu inte helt tappat konceptet men jag vet där emot inte om det blir av. 
Det har ju varit ett helt gäng avbokningar de senaste månaderna.
Det blir lite hackigt, ingen riktig kontinuitet i det.
Men det går ju inte att göra något åt när någon inte är kry, man byter ju liksom inte kurator och får prata med någon annan när ordinarie inte är där,
Så ja lär märka om någon hör av sig i dag.
Händer inte det kanske det är grönt ljus för morgondagen.

Ja det är det jag har inbokat i veckan.
Mer än så skulle jag inte orka med, det är fullt tillräckligt.
Det hade förstås varit roligt om Beda tittade in, det blev ingen under förra veckan.
Men jag får så vad som händer.

I går hade jag alla mina ungdomar här.
Vi åt tacos tillsammans och hade det trevligt runt köksbordet.
Sen gick musten ur mig totalt.
Jag hjälpte till att ta undan och ställa i kylskåp och Midi diskade bort.
Tack och lov.
Själv kramade jag Maxi Hej Då och så gick jag in i sovrummet och la mig.
Trodde att jag skulle somna på stört men naturligtvis så blev det inte så men jag fick en timmes vila i alla fall.
När jag klev upp var det helt tomt här.
Ungdomarna tog en promenad till Coop och följde sin syster en bit på vägen.

Kvällen blev sen lugn.
Låg mest och tittade på tv.
Och jag la mig tidigt men hade svårt att somna.
Låg och vred och vände mig en del, gick upp, satt uppe ett tag, la mig och provade igen  osv..
Det var inte min kväll/natt.

Och idag gick jag upp 04.50, så jag kommer att känna mig väldigt trött senare under förmiddagen.
Det brukar bli så med för lite sömn.
Jag vet att vi är många som har samma problematik med sömnen.
Det är inte roligt alls.

Till veckan kommer mitt medicinpaket jag beställt sen sist jag var hos läkaren.
Hon ville att jag skulle prova Melatonin, ett hormon i kroppen som styr sömn och vakenhet.
Tja jag får ju prova och se om det kan ge någon effekt.
Det hade ju varit bra om det fungerar men jag är helt ärlig skeptisk.
Alla andra tabletter har ju inte fungerat mer än en stund här och där.
Men nå, jag ger det givetvis en chans och håller tummarna.

Nu ska jag dricka en mugg kaffe.
Idag har jag så kallad fastedag så det blir massor av vatten, några muggar kaffe och en tallrik potatis- och löksoppa samt en frukt.

Ha en härlig början på veckan alla fina!

Kramen om!






söndag 28 februari 2016

Vacker Söndag...





Solsken ute.
Det blir lite lättare att kliva upp när solen skiner.
Men det är kallt så jag håller mig inomhus.
-13 grader har jag.
Det sista gör ju det mesta svintungt.
Varför måste det vara så kallt jämt?
Kan inte vädergudarna lyssna på en stackars sate som alltid håller på att frysa ihjäl när det är minusgrader ute?
Nej, det är alltid alldeles tyst och dom gör som dom vill...

Men att se solen, ja det värmer men uppväger inte riktigt att jag inte kan gå ut...

I går var en trevlig dag.
Min finaste Pappelino med fästmö tittade in.
Jag fick en hel påse veckotidningar av dom och så tog han sista påsen med tidningar för att slänga i återvinningen.
Å så fick jag älgkött, det blev två påsar köttfärs, en stor köttbit att göra gryta på och några paket hemkokt pölsa.
Pappelino bara gapade när jag öppnade frysen, han undrade hur jag skulle få plats med köttet men bra kvinna reder sig och när jag omfördelat en del så fick jag plats.
Det går ingen nöd på er sa Pappelino och det har han rätt i.
Jag hade redan kokat kaffe så vi satt oss och fikade.
Dom hade köpt med sig en god kaka (han trodde väl inte att jag skulle ha något fikabröd, men se det har jag men jag behövde ju inte ta fram av det).

Mini hann komma hem så han fick träffa sin morfar en stund.
Efter att dom åkt hemåt så la jag och Mini oss i varsitt rum för att vila fram till jag skulle laga vår middag.
Så skönt det var att inta horisontalläge.

Så gjorde jag middag, inget alls avancerat, det blev parisare med bröd och massa gott till.
Parisare vet nog inte många söderut vad det är.
Men det är som en hamburgare men gjord av korv.
Mycket gott är det!

Efter middagen så blev vi ju trött igen, så jag la mig för att se lite tv och Mini pysslade med paddan.

Så taggade vi upp inför melodifestivalen.
Jo jag hade ju lovat att se den med Mini så jag fick hålla ord.
Nu var ju de flesta låtar bara skräp precis som det alltid är men Mini och jag hade så roligt att vi höll på att skratta ihjäl oss.
Vår humor är inte rumsren så törs inte skriva om vad som fick oss att skratta så men gud så befriande det var att få ont i magen pga skratt.
I sanningens namn så har vi en gång för alla klubbat att vi har väldigt sjuk humor, både jag och sonen.

Å sen blev det ju en massa rabalder på FB (kanske i andra medier oxå) att dom skändat nationalsången genom att byta ut två ord på slutet.
Ja jag vill leva, jag vill dö "på jorden", i stället för "i Norden" som det ska vara.
Jag säger bara orka...
Å så sjöngs det ju på ett annat språk oxå, kanske arabiska (fast inte under nationalsången), jag vet egentligen inte för det är inget språk jag behärskar.
Själv har jag bara läst Engelska, Tyska och lite Franska.
Men wtf, vad gjorde väl det?
Att det alltid ska bli sån hysteri över allting.
Ja säger då det...

Nå det var gårdagen det.
Nu ska jag duka fram frukost och se om Mini vaknat än.
I eftermiddag kommer bägge flickorna och då ska vi äta middag tillsammans.
Så det blir tacos idag.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!








lördag 27 februari 2016

Sköna Lördag...





Nog är det skönt att vakna upp och inse att det är Lördag och två av mina ungdomar är hemma.
Att tillsammans äta en lång frukost med massor av prat och skratt.
Det är vad vi gjort idag.
Nu har ungdomarna åkt in till byn.
Midi ska kolla om hon hittar en ny outfit till kvällens utgång.
Ja se dessa ungdomar, alltid något nytt ska det va....*L*

Efter lunch väntar jag hit min finaste Pappelino.
Han ska lämna av en kasse tidningar till mig och så ska jag tydligen få älgkött.
Det sista lät ju mycket trevligt då det är väldigt länge sedan jag hade älgkött i frysen.
Men så kommer vi till frågan om hur jag ska få plats med mer i min frys
Det kommer att bli besvärligt för den är helt knökfull nu.
Nå jag får väl trixa lite så förhoppningsvis ska det väl ordna till sig.

I morgon så får jag hem min äldsta dotter oxå.
Jag har bjudit henne på middag.
Det var ett tag sedan hon var hos mig sist så det känns väldigt roligt.
Vad blir det då till middag?
Jo vi kör på tacos, mina ungdomar tyckte att det skulle passa bra.
Så då får det bli så..

Om någon undrar om jag fortfarande håller på med 5:2 så är svaret ja.
Jag har kommit in i det och det går riktigt bra för mig, tycker jag själv i alla fall.
Sista veckan försvann -1.5 kg, så totalt har jag nu gått ner 8.1 kilo.
Det är ju ingen särskilt svår diet att följa.
De två sk fastedagarna brukar gå fort.
Jag har fortfarande samma rutin, Måndagar blir det en tallrik soppa samt en frukt, förutom vatten och kaffe och på Torsdagar äter jag en sallad på en assiett, antingen kyckling eller tonfisk samt en frukt.
De andra fem dagarna tänker jag på vad jag stoppar i munnen och jag äter måltiderna (helt vanlig husmanskost) på en assiett.
Tror att det skulle hända något bara för att jag gått över till att äta på en mindre tallrik.
Det känns roligt för att jag ser att det händer något så för mig är det en mycket bra diet.
Å som grädde på moset så fungerar magen mycket bättre av dessa fastedagar.
Bara win-win liksom.

Nu får ni ha en härligt skön Lördag alla fina!

Kramen om!

fredag 26 februari 2016

En sån dag...





Har varit och handlat två gånger idag.
Först redan 07.30 i morse och sen åkte jag in till byn vid 11 snåret.
Har både handlat till mig själv samt min dotter som flyttar ut endera veckan.
Nästa helg går flyttlasset men tror inte att hon kommer att bo där direkt.
Detta är en del av hennes skafferi,städ och badrum som jag handlat upp till henne.
I frysen står en stor påse med mat.
Hade tänkt att hon inte ska behöva handla det första hon gör när hon flyttar.
Jo det behövs fortfarande färskvaror som mjölk, bordsmargarin, margarin, ägg, frukt och grönsaker.
I min kyl står olivolja, rapsolja, balsamico, soya, buljong och en hel del annat.
Har fortfarande glömt köpa diskmedel...suck

Man vill ju det bästa för sina barn och barn kommer dom alltid vara oavsett hur gammal dom blir.
Jag har stortrivts dessa månader jag fått glädjen och ynnesten att få rå om henne igen.
Kommer verkligen att sakna henne men som sagt hon flyttar inte långt denna gång.




Min vackra dotter.
Dotter nummer två som alltid berör mitt hjärta så djupt.
Om en stund kommer hon hem med sin lillebror.
Då ska vi riktigt mysa och ha det gott.
Jag passar naturligtvis att njuta allt jag bara kan för snart stundar andra tider!

Ha en supermysig kväll alla fina!

Kramen om!


Uppe före tuppen...





Ibland är det ju så, man vaknar väldigt tidigt och i dag slog jag nog tuppen med hästlängder.
Fast jag har egentligen inget emot att kliva upp tidigt så länge det handlar om runt 05 snåret.
Tidigare än så ogillar jag starkt.
Men att som sagt vara uppe ensam en stund stör mig inte alls.
Jag gör inte särskilt mycket, startar upp datorn, går ut på FB, kollar bloggen, börjar skriva inlägg, kokar kaffe, dricker dagens första och godaste mugg kaffe.
I kaffet vill jag ha en skvätt mjölk, det tycker jag är godast.
Jag kan dricka svart kaffe men gör det inte så gärna.

Nu på morgonen ska jag klä mig och åka in till Kvantum och helghandla lite.
Behöver mjölk, grönsaker och det som fattas till tacos, som vi inte ska äta ikväll.
Vi äter aldrig tacos på Fredagskvällen, som så många i vårt avlånga land gör.
Vi äter tacos på typ en Tisdag.
Jag ska som vanligt vara kärringen mot strömmen.
Men jag har ju å andra sidan aldrig varit en typisk Svensson.
Jag tror det är därför jag alltid gillar lite udda människor, såna som inte är som alla andra.
Min vänner är en brokig skara människor men jag gillar dom helskarpt på varsina sätt.

I eftermiddag får jag hem Mini igen.
Det ger alltid en varm känsla inom mig.
Jag riktigt längtar efter honom då han varit en vecka hos sin pappa.
Midi slutar lite tidigare i eftermiddag så ikväll ska vi mysa tillsammans.
I morgon ska Midi till Maxi på roligheter så det blir bara jag och Mini hemma.
Gissar på att jag "måste" se Melodifestivalen med honom.
Trots att jag inte gillar det brukar jag "ställa" upp om han ber mig och jag vet att han tycker att det är roligare att inte behöva titta ensam.

Så nu har jag en bättre vecka framför mig.
Det ska bli härligt.
Jag känner mig alltid mer komplett här hemma när jag har huset fyllt av ungdomar.
Dom är så in i nordens härliga.

Nu får ni ha en skön dag alla fina!

Kramen om!

torsdag 25 februari 2016

Torsdag...




Här sitter jag i mitt kök och på spisen kokar jag ägg.
Jag har sk fastedag idag.
Ska göra en tonfisksallad.
Det ska bli gott senare idag.

Jag kör någon slags multitasking just nu.
Kokar ägg, värmer kaffe, försöker skriva blogg och sms;ar med Skåne H.
Som jag skrev i gårdagens blogg, så har han vaknat till liv igen.
Ibland går det lång tid mellan vi har kontakt och emellanåt är den mer intensiv.
Han vill att jag ska åka ner till Eden i sommar så att vi kan ses.
Nå jag får se i vilken situation jag befinner mig till sommaren, man vet ju aldrig med F-kassan.
Det hade dock varit riktigt trevligt att åka ner för det var många år sedan jag var där sist.
Och att träffa Skåne H är alltid trevligt även om vi bara setts två gånger IRL.
Jag får se, jag får se...

Idag är det tråkväder igen.
Det är -9 grader ute och det snöar.
Tänk om det kunde bli vår här uppe snart.
En tidig vår, det har ju hänt förr om åren.
Just nu känns det som att det kommer att ligga kvar snö till Maj minst.
Jo jag är pessimist när det kommer till snö.

Idag blir ånyo en lugnt.
Tänker INTE gå ut.
För kallt för mig.
Jag häckar inomhus tills i morgon bitti då jag ska helghandla lite.
Sonen vill ha tacos och jag har inte precis allt hemma till det.

Ha en fantastisk dag alla fina!

Kramen om!

onsdag 24 februari 2016

Onsdag...





Ånyo en dag, inte helt olik andra dagar.
Jag låg kvar i sängen längre än jag brukar.
Det kan vara skönt det med.

Den här dagen har dock varit bättre att vakna till än gårdagen.
Jag vaknade ur en dröm vid 03 tiden.
Drömde att mamma jagade mig med en stor förskärare och högg mig i bröstet tre gånger.
Jag dog...och vaknade upp med panikångest mega trippelstor.
Det tog nästan hela dagen innan det släppte helt.
Å jag fick ta några stesolid för att lugna mig.

Men som tur vad så hade jag annat trivsamt här som rara sms och några telefonsamtal från Skåne H.
Han har en förmåga att få mig att må bättre.
Och jag älskar skånska, det är som ljuv musik i mina öron.
Han har gjort det förr, fått det svåra att kännas lättare att bära.
Och veta att han genuint tycker om mig och att jag alltid har en plats i han hjärta känns varmt inom mig.
Å nej han är inte aktuell som pojkvän eller liknande, han bor alldeles för långt från mig men vi har setts när jag varit nere i Eden.
Han är som uppåttjack för mig.

Idag skiner solen ute och jag ska nog klä mig och gå ut på en liten promenad.
det är bara -1 grad så det är ju givetvis överkomligt.
Men jag väntar en stund till.

Ha en skön dag alla fina!

Kramen om!



tisdag 23 februari 2016

Min sjukdomshistoria...




Pst. Blir ett lite långt inlägg.

I går så hade jag läkarbesök på Psykiatrin.
Lättast för mig är att gå genom sjukhuset.
Man åker hiss högt upp och sen går jag genom två långa kulvertar för att ta en hiss igen.
Å så är man på markplan men högt ovanför huvudentrén till sjukhuset.
Där går man över gårdsplanen och så vips så ser man den rosa byggnaden.

Läkarbesöket i sig var bra.
Men jag hade ju fortfarande feldoserat min medicin.
Denna gång hade jag tagit för mycket av den nya medicinen alldeles för snabbt.
Tydligen kan jag inte vanlig mattematik.
Nu behöver jag i alla fall inte höja den mer utan bara fortsätta trappa ner den gamla.
Vi pratade om tiden som varit sen vi sågs senast.
Det både bubblade ur mig och samtidigt hade jag stillestånd i hjärnan då jag ex inte kom ihåg vad vi pratade om och inte kom ihåg namn som jag borde minnas.
Men jag är ju sån så det var väl bra att hon fick se det.

Jag blev bara sjukskriven en månad.
Tycker att det är stressande men hon ville träffa mig om en månad så det är väl därför antar jag.

Någon har undrat vad jag har för problematik, varför jag går sjukskriven?
Nå jag har en utmattningsdepression i grunden (2007) som jag aldrig fick bli frisk från innan jag tvingades att gå tillbaka till arbete.
I början jobbade jag som personlig assistent med långa arbetsdagar men med många lediga dagar mellan passen.
Det gick någorlunda bra.
Jag hade viss tid att återhämta mig även om jag fortfarande sov illa var konstant trött och helt slut på.
Sen blev det omstrukturering inom handikapp och eftersom jag hade min ordinarie tjänst inom hemtjänsten blev jag tvungen att återgå dit.

Inom hemtjänsten hade allt förändrats.
Dels hade jag hamnat i en helt ny grupp (efter en omstrukturering där min förra chef passade på att göra sig av med mig).
Jag jobbade 75%, dag och kväll samt varannan helg.
Vi jobbade lika många dagar som en som hade 100% men kortare pass och alltid då det var som mest stressigt.
Och så var det en dator som slumpade ut våra scheman två gånger om dagen.
Man visste inte vart och vem man skulle gå till innan man började arbeta.
Förutom det hade vi sk Poolpass som innebar att vi fick jobba på andra arbetsplatser där någon var sjuk.
Det kunde vara i en annan helt okänd hemtjänstgrupp eller på hus, man visste aldrig vart man kunde hamna.

Jag höll 1 år och 3 månader sen kraschade jag rejält igen.
Blev sjukskriven ( Mars 2012) via kommunens företagshälsovård.
Fick prova en hel radda mediciner på mycket kort tid men som inte fungerade.
Företagshälsovården fungerar ju så på min ort i alla fall,  att man ska ut i arbete så fort som möjligt.
Och varje gång (en gång i månaden) när jag skulle träffa läkaren så satt min chef och min handläggare på FK med.
Kan säga att det var ytterst obehagligt att behöva lämna ut mig så.
Jag gick där ungefär 8 månader sen bad jag på mina bara knän att jag skulle få komma upp till psyket för jag blev aldrig bättre utan bara sämre och sämre och sämre.
Jag planerade att ta mitt liv, det låter krasst men så illa var det.

Jag fick komma upp till psyket.
Fick träffa bra läkare.
Men började skära mig i handlederna då jag var så tom och känslokall.
Ville helt enkelt känna något även om det bara var smärta.
En kväll gick det för långt så jag hamnade på akuten och sen blev jag inlagd på psyket under några dagar.

Väl utskriven därifrån var jag mer slut än någonsin tidigare.
Under det närmsta halvåret räknades jag som suicidal.
Jag slutade dock att skära mig.
Jag blev fortsatt sjukskriven , gick och pratade med en sjuksköterska!!!
Denna sjuksköterska var inte så kunnig så jag ville byta.
Det tog mig ett helt år innan jag fick en ny samtalsterapeut.
December 2013 blev jag tvungen att påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering.
Efter ca 11 månader så kraschade jag igen, hade då gått på knä i månader och försökt, och försökt och försökt.
Men det gick inte.
Så 2014 i December blev jag på nytt sjukskriven, hade blivit utförsäkrad innan ( ni vet dom där 3 månaderna).
Så då började jag om på en ny kula igen.

I mitt läkarintyg står det mycket.
Bland annat att jag har trötthetssyndrom (ganska likt utmattningsdepression), svårbehandlad depression ( tror den till viss del är årstidsbunden), ångestattacker (ofta panikångestattacker som sätter sig rent fysiskt), kraftiga sömnstörningar, stresskänslig osv.
Det går alltså inte att arbeta för mig.
Dom där 11 månaderna på rehabiliteringen tog fullkomligt musten ur mig, jag orkade inte mycket annat än att gå dit och då hade jag 3 dagar i veckan 2 timmar per gång.
Jag kom inte upp så mycket mer i arbetstid, tror jag möjligen blev tvungen att gå upp till 9 timmar i veckan de sista månaderna.

Även om jag fortfarande är "sjuk" så får jag mer adekvat hjälp från psykiatrin, jämfört med företagshälsovården.
Jag går och pratar med en mycket kunnig kurator som har jobbat ca 20 år inom denna gebit.
Visst, jag känner mig ofta som en labbråtta när det gäller mediciner men läkarna måste ju prova och se om jag kan må bättre av nån medicin.

Å sen kan man ju givetvis fundera över hur min taskiga uppväxt i terror samt mitt otroligt destruktiva äktenskap har gjort för mig som människa...

Det är lite om min "sjukdomshistoria".

Kanske inte så intressant läsning men ja ni vet, fingrarna lever ibland sitt eget liv över tangentbordet.

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!









måndag 22 februari 2016

En helt ny vecka och ännu en Måndag...





Jag vaknade mycket tidigt i morse/natt.
Klockan var inte mer än 03.
Jag fick i alla fall 3 sömntimmar och det är ju självklart bättre än ingen sömn alls.
Sitter i mitt kök med tända värmeljus.
Foto är dock för några år sedan.
Orkar inte ta ett dagsfärskt.

Tja läkartid idag då.
Funderade inte särskilt mycket om det under gårdagen.
Men tankarna kom när jag hade lagt mig för natten.
Jag har aldrig gillat att gå till läkare.
Jag har varit en sån som helt enkelt låtit bli.
Men sen jag blev sjukskriven 2012 så har jag minsann fått lära mig det.
Först via företagshälsan och sen Psykiatrin.
Emellanåt har jag träffat läkare en gång i månaden och ibland har det gått längre tid.
Det har oftast berott på var jag står under medicineringen.
Om jag fasar in eller fasar ut medicin blir det tätare besök.
Nu går min sjukskrivning ut i slutet av månaden så den ska ju förlängas förstås.
Å jag ska ha samma läkare som sist om det nu är en fördel, det vet jag inte.

Undrar just hur många läkare jag träffat genom åren?
Jag tror inte 30 räcker...

Bra ändå att jag ska dit tidigt på morgonen så att jag kommer hem snabbt.
Tycker att det är värre med en eftermiddagstid.
Då går dagen åt till att vänta in när jag ska åka.

I övrigt så har jag fastedag.
Det blir massor av vatten, kaffe och som enda måltid en tallrik soppa och en blodapelsin till efterrätt.
Nackdelen med så mycket vattendrickande är att jag får springa på toan hela tiden.
Jo kaffet hjälper ju till med men jag dricker mer vatten än kaffe.
Och i morgon får jag äta frukost eller frunch, jag äter ju aldrig frukost i normal tid.
En dag går snabbt så det känns inte jobbigt att låta bli att äta riktigt.

Midi har heldagsjobb idag och börjar klockan 07 men hon klev upp på egen hand.
Hon har kommit in i jobbandet nu.
Jag behöver inte kliva upp för att väcka henne.
Fast nu var jag ju vaken och uppe långt innan henne men det är ju för att min nattsömn inte fungerar.
När har den någonsin fungerat tillfredsställande?
Det handlar om åratal..

Nu ska jag dricka morgonens andra kopp kaffe.

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!


söndag 21 februari 2016

Å sköna Söndagen då...





Är fortfarande mörbultad i kroppen och värst är nacken och axlarna.
Jag klara tydligen inte av att bära minsta lilla som är tungt nuförtiden.
Å så städningen på det.
Ibland känns det som det är slut på kärringskrället.

Idag har jag i alla fall gått upp ur sängen.
Vaknade jättetidigt och försökte somna om men det gick inte så bra.
Lika så gott att kliva upp.
Egentligen har jag lust att sova bort dagen men ska försöka hålla mig upprätt.

Någon slags mat mat måste jag laga till idag men trots att jag har frysen full kan jag inte komma på vad jag ska göra.
Och vips så kom jag på det.
Jag ska göra panerad rödspätta, stuva spenat, kok potatis och rivva morötter.
Det känns överkomligt att laga till.
Å typisk nog så låg det längs ner i frysen så jag fick ta upp allt för att hitta åt det.
Nackdelen i att ha en för full frys. *fniss*

I övrigt så händer nog inte så mycket idag.
Jag känner mig fortfarande dränerad på energi.

I morgon har jag läkartid.
Vi ska väl prata medicin samt förlänga sjukskrivningen.
Suck, har ingen lust att gå dit egentligen.
Och så är det redan klockan 09 så jag måste kliva upp jättetidigt.
Jag måste få min lugna morgon innan jag ska iväg.
Annars kommer jag att känna mig jättestressad och det vill jag undvika.
Jag klarar idag inte av minsta lilla stress, då blir jag nästan paralyserad.
Men nå det är morgondagens bekymmer.
Idag ska jag njuta av att det är Söndag.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!

lördag 20 februari 2016

När orken inte finns...





Idag känner jag mig fullkomligt dränerad på energi.
Straffet för att jag gjorde för mycket under en och samma dag.
Har försökt kliva ur sängen sen 07 i morse men det tog ända till 13.15 innan det lyckades.
Vill inte vara i min kropp idag.
Å samtidigt är det härligt att ha ett rent hem som svagt doftar grönsåpa.

Midi har kommit hem efter gårdagens svirande.
Mini har varit här och packat ihop sina kläder, pappan satt ute i bilen och väntade.
Så nu ser jag inte honom förrän Fredag.

I går kväll gjorde jag något riktigt dumt.
Jag förstår inte själv varför, eller egentligen förstår jag ju att det finns en längtan efter något som inte finns och aldrig har gjort det.
Jag ringde min mor.
Hur idiotiskt korkat var inte det.
Å jag fick mina fiskar varma, direkt när hon hörde att det var jag.
En rejäl utskällning igen där hon försökte trycka ner mig med alla medel.
Och så låtsas hon veta saker om mig, det var tydligen två små fåglar som kvittrade i hennes öra.
Ja tjena, gud så hon ljuger, hon kan inte veta någonting om mig, dom där fåglarna använder hon bara för att hon tror att det skulle stressa mig.
Nå samtalet var inte trevligt och hon slängde på luren i örat på mig.
Hon kom tydligen inte på mer vedervärdiga saker att vräka ur sig.

Men konstigt nog så berörde det mig inte, som jag trott att det skulle göra.
Och det kan vara bra att ha som underlag inför nästa kuratorsamtal då vi ska prata om den tanten.
Jag skrev ner det mesta hon vräkte ur sig och tänker ta med det till kuratorn.

Nej jag har verkligen ingen mamma.
Det är det krassa faktumet.
Nu vet jag det en gång för alla och jag kommer aldrig mer att söka kontakt med henne.
Det här var absolut sista gången.
Tror ni att hon frågade något om sina barnbarn, nej ingenting, de är tydligen inte intressanta.

Nåväl det är som det är.
Nu ska jag försöka ta mig genom denna helg med denna ömkliga kropp och myrbrus i skallen.
Tänk att jag kan bli så slut på bara för att jag gjorde det jag gjorde igår.
Nu menar jag inte mamma utan allt annat jag åstadkom igår.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!

Ps. Nu har jag raderat mammas nummer och slängt bort sidan i telefonboken så att jag aldrig mer ska kunna ringa henne.
Hon har nämligen hemligt nummer så det går inte att få tag på.
Jippi för mig!

fredag 19 februari 2016

Det gäller att smida medans järnet är varmt...





I morse klev jag ju upp tidigt så att jag fick en rivstart på dagen.
Vid 07.15 gick jag bort till närbutiken.
Strax efter 07.30 gick bussen in till byn.
Hoppade av vid Norra Station och gick till Kvantum.
Hade min Dramaten-kärra med mig.
Tanken var ju god i begynnelsen alltså.

Väl inne på butiken så tog jag givetvis självskannern.
Och så började cirkusen.
Massor av påsar som jag fyllde men var tvungen att vänta in det tunga innan jag kunde börja fylla Dramaten.
Det var rent kaos i hjärnan men jag gjorde så gott jag kunde och tror att jag fick med det mesta som jag tänkt.
Och sen insåg jag ju att inte kan jag bära, dra hem detta.
Förutom min pinfulla Dramaten hade jag ytterligare 5 kassar.
Det blev att ringa taxi.

Hann packa upp varorna och sen packa in där dom hörde hemma.
Gjorde i ordning en kasse i frysen med mat till Midis flytt.
Där var lite blandat, korv, kyckling, köttfärs, köttbullar, lax, grönsaker osv.
På golvet i biblioteket ställde jag skafferivarorna.

Sen var det bara att klä på mig ytterkläderna och gå till bussen.
Hade Dramaten med mig igen.
Buss till byn.
Första anhalten blev apoteket, behövde hämta ut medicin.
Sen glasbanken, blev sugen på ett glas vin.
Å så ICA och deras bra-erbjudanden.
Så jag packade i Dramaten igen, gick till bussen och åkte hem.

Väl hemma var det lite att packa upp igen.
Så rensade jag skafferiet och tog fram allt som Midi ställde dit när hon flyttade från Norr.
Jag har liksom inte använt nåt, tänkt att det sparar jag tills hon flyttar igen.
Har ju vetat att detta bara varit en kort tid, mellan två lägenheter..
Nu kommer hon ha ett välfyllt skafferi, en hel del mat i frysen och det som ska till kylskåpet får jag köpa senare.

Kan väl säga såhär, idag har det runnit iväg pengar...suck!

Å efter detta kände jag mig både mör i kroppen och oerhört trött.
Tänkte lägga mig och vila men så får jag plötsligt värsta tuppjucket.
Tar fram dammsugaren och kör genom hela lägenheten.
Sen åker skurhinken fram och så skurar jag alla golv.
Vad f-n händer egentligen?
Men nu doftar det ljuvligt av grönsåpa i alla fall.
Å nu borde jag ställa mig i duschen oxå till råga på allt, men omen stund, måste vila lite..

Och jag är mer eller mindre död.
Lär ligga några dagar nu då jag knappt orkar ur sängen.
Men det kan det vara värt förstås...

Ha en skön eftermiddag och kväll alla fina!

Kramen om!


Det är Fredag...





...och för ovanlighetens skull ska jag gå hemifrån tidigt.
Jag har en fullspäckad förmiddag.

Först ska jag till närbutiken, sen tar jag bussen in till byn.
Jag ska handla på Kvantum, efter det ska jag ta mig hem antingen med buss eller taxi beroende på hur stor handlingen blir.
Väl hemma blir det att packa upp och få in varorna.

Sen traskar jag till bussen igen för en bytur.
Måste på apoteket och en annan affär.

Midi flyttar snart och jag vill se till att det mesta finns så hon slipper handla det första hon gör i sin nya lägenhet.
Handlar upp en del till henne och så ska jag packa ihop allt hon ställde in  mitt skafferi samt kyl när hon tillfälligt flyttade hit.
Nåja jag väntar med kylvarorna förstås, det kan jag ju inte packa ner.
Så får jag se när jag kommer tillbaka hem.
Förhoppningsvis senast lunch.

Tänkte ta fram dammsugaren om jag nu orkar och så hägrar dusch och hårtvätt.
Jag lär vara slut på när jag väl är hemma igen men får försöka klara upp vad jag behöver göra ändå.

Min växlar boende idag så han kanske kommer ikväll och hämtar sina grejer eller så blir det i morgon.
Midi blir hämtad av en väninna efter jobbet.
Dom ska ut på skoj ikväll och så sover hon hos sin pappa i natt så att hon slipper ta sig ut till mig.
Hon kommer hem i morgon eftermiddag.

Så jag blir ensam här...
Har lagt ut en trevare om sällskap men det var osäkert.
Hur det än blir så får jag se till att jag har en trivsam eftermiddag och kväll.
Det är inte förunnat alla att uppleva tvåsamhet.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!

torsdag 18 februari 2016

Skulle haft samtal...





...men nej så blev det inte.
Fick ett samtal i går eftermiddag från psykiatrin och min kurator är sjuk idag.
Något inom mig har känt på mig att det inte skulle bli något samtal och jag fick rätt.
Å den här gången så blev det ju bra då dom ringde dagen innan.
Annars har det hänt flera gånger att jag nästan varit framme och då har avbokningen kommit.
Nåja, jag sörjer inte det,känns ganska så skönt att slippa.
Det säger jag givetvis bara för att jag vet att samtalet hade blivit jobbigt,

Som ni ser på fotot så är här ganska så mycket snö.
När det skottas så görs det till stora snöhögar, snön måste ju någonstans.
Nu sen sista snöfallet så är det fullkomligt kritvitt ute.
Det är nästan så att det gör ont i ögonen.
Jag gick alltså ut på en promenad igår trots tröttheten.
Var ute runt 30 minuter och det var mer än tillräckligt.
Hade lite svårt att ta mig hem då jag blev helt tom på energi.
Men hem kom jag.

Valet då efter hemkomsten stod mellan att lägga mig och sova eller göra något vettigt.
Det blev det sistnämnda så jag startade och körde två maskiner tvätt.
I dag blir det att vika ihop de torra kläderna och när Mini kommer hem blir det en tvätt till.
Jag vill gärna att han får med sig rena kläder då han växlar boende, vilket han gör i morgon.
Helt plötsligt blir det tre maskiner tvätt denna vecka i stället för det vanliga, en maskin.
Midi har en massa kläder och annat som behöver tvättas upp innan hon flyttar så det blir lite mer tvätt ett tag framöver.
Jag betar mig genom så sakteliga...

Tvättmaskinen står i källaren.
Jag vet inte vad det är men jag känner mig olustig där nere.
Om det är andevärld eller helt enkelt dålig feng shui, det vet jag inte men det känns inte lika varmt och ombonat som inne hos mig.
De besök jag får i min lägenhet är inte av ondo men i källaren, nå där är det inga bra energier.
Jag bara tvättar där nere sen tar jag upp kläderna och hänger på ställ i min lägenhet.
Det är åratal sen jag slutade att hänga tvätten i källaren.
Önskar att jag hade haft plats för en tvättmaskin i lägenheten men det ryms inte någonstans, varken i köket eller badrummet.

Vad som nu än är i källaren stör mig bara när jag är där nere vilket vanligen är som sagt en gång per vecka och som nu fler gånger än normalt.
Å tro inte att jag är mörkrädd eller liknande, det har jag aldrig varit i hela mitt liv.
Kan gå ut och promenera när det är becksvart ute och det bekommer mig ingenting och här i min lägenhet är jag aldrig mörkrädd, och jag är ju ofta ensam här.

Är ni mörkrädd?

I dag har jag sk. fastedag.
Så det blir massor av vatten, inte lika mycket kaffe som brukligt för kaffet tog slut igår kväll.
Mini ska köpa med sig ett paket efter skolan så jag slipper traska i väg på affären.
Jag ska göra kycklingsallad i dag.
Tog fram kyckling i går som jag skar upp i bitar och lagade till.
I dag ska jag skära upp salladen.
Ska skicka med en matdosa till Midi som jobbar ikväll.
Hon kör oxå 5:2 men har inte särskilt mycket att gå ner, bara några extrakilon.

Blev så glad igår då jag pratade med Mini om vad jag skulle laga för middag till honom idag, då säger han att han gärna äter kycklingsallad.
Ska bara koka lite pasta och blanda ner i hans sallad.
Jisses så enkelt det blev för mig då jag inte behöver laga fler rätter än en.

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!




onsdag 17 februari 2016

Det blir sällan som jag tänkt...





Detta är en elmätare, min kan se ungefär likadan ut men den sitter så högt upp i ett skåp i hallen att jag gissar lite.
Å varför lägger jag ut en sån bild kanske ni undrar?

Jo jag satt i går och kollade genom räkningarna som ska betalas denna månad.
Jag gillar att ha pejling på hur mycket utgifter jag har.
Nå så funderade jag över elräkningen, hade ännu inte fått den så jag gick ut på nätet och kollade på deras hemsida.
Jag bara skakade på huvudet när jag såg antal kronor på räkningen.
Tycker att den var väl hög och fattade nada.
Så upptäcker jag att jag kan se min egen elförbrukning där vilket jag kollade och där blev jag fast...
Jag kollade bakåt, jämförde med förra året, med året innan det osv.
För Januari betalade jag 140 kr mer än i Oktober.
Tja det är ju mitt i vintern så det brukar väl vara dyrare.
Sen ser jag att jag gjort av med fler kilowatt än i fjol i Januari.
Hm, kan det bero på att vi tillfälligt är tre som bor här i stället för två.
Fattar ni hur jag snöade in på denna sida...
Jag fick t.o.m  Mini att sitta och titta.

Nu vet ju jag vad jag ska göra varje dag.
Gå in på Vattenfall och se hur mycket el jag förbrukar..
Och nu ska jag verkligen försöka ta mig i kragen och sluta upp med att somna med tv;n på ( det lär ju dra el att ha tv;n på hela nätterna genom).
Gjorde första försöket i går kväll.
Hur gick det då?
Inge bra alls, jag har varit vaken större delen av natten.
För mig är tv,n ett skönt bakgrundsbrus som är lugnande, inte störande men nu vill jag ju ha billigare elräkningar så då får jag ju skärpa till det som går.

Så idag är jag trött som attan.
Där fick jag för att jag börjar tänka elekonomiskt...
Har ni koll på sånt som elförbrukning hemma?

I övrigt blir det en lugn dag.
Ska bege mig ut på en promenad och få nalta friskluft.
Det är bara -3 grader men tyvärr lyser solen med sin frånvaro.
Det är helt igenmurat.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!



tisdag 16 februari 2016

5:2...





Jag har av någon anledning fortfarande inte hittat mina måttband så jag har inte kunnat mäta kroppen och se de faktiska resultaten i centimeter.
Nå jag kan ju tänka mig att nån från andra sidan gömt undan dom, sånt händer lite nu och då här hemma.
Har ju periodvis ganska så livlig aktivitet i min lägenhet.
Alltså besök från andevärlden.
Givetvis ren rappakalja för dom som inte tror på att det finns en andevärld men jag både tror och vet.

Jag byter vägdag så jag kör Tisdagar i stället för onsdagar.
Vågen visar -0.5 kg så efter 4 veckor med 5:2 är viktnedgången - 3.4 kg, den totala viktnedgången är dock - 6.4 kg.

Det förekommer i kommentarer att "jag skulle aldrig fixa en fastedag utan mat, då jag behöver äta mycket, eller rent bara behöver äta".
Det förstår jag.
Så fungerar ju de flesta.
Och visst hade jag kunnat börja typ väga all mat och räkna om till kalorier men det är så mycket mer jobb med en sån diet.
Och jo jag kunde nog oxå använda mitt sunda förnuft och gå ner i vikt på sånt sätt men jag behövde något som fick igång mig.

Med 5:2 behöver jag bara tänka på dessa två fastedagar.
Å det är ju inte så att jag inget äter, däremot blir det endast ett mål per dag.
Som i går då jag åt en tallrik potatis och löksoppa (den blev supergod by the way) och sen tog jag en härligt saftig apelsin som efterrätt.
Utöver det en hel massa vatten och lite för mycket kaffe.

Nu är det ju så att man automatiskt tänker på vad man stoppar i munnen de övriga 5 dagarna av dieten.
Jag lagar samma mat som alltid men jag äter så mycket mindre.
Har ju skrivit att jag äter på assietter i stället för stora mattallrikar.
Bara där är en ren vinst.
Sen äter jag i princip bara frunch och middag och en frukt mitt emellan eller på kvällen.
Det händer att det slinker ner en kaka men typ bara en av dagarna.
På fettisdagen åt jag och Midi en semla.
Jag gick ner i vikt ändå.

Varför detta fungerar så bra för mig har nog med mina depressioner att göra.
I och med dom så fungerar inte de basala behoven av mat (egentligen inga basala behov alls).
Antingen överåt jag eller så åt jag ingenting alls.
Jag kunde gå dagar utan mat då jag helt tappade hungerskänslorna i perioder eller så var jag döhungrig hela tiden och smååt.

Att jag hela tiden går på medicin, fasar in nya tabletter eller fasar ut gamla hjälper inte heller till rent viktmässigt.
Medicinen är oxå en stor bov i dramat.

Men anyway så har jag hittat det som fungerar för just mig.
Detta handlar ju oxå väldigt mycket om att faktiskt äta regelbundet, för mig är detta regelbundet.
Att äta varje dag, trots fastedagarna, jag äter ju ett mål då.
Jag har kommit en lång väg med mig själv just när det kommer till matbiten.
Å jag är extremt taggad fortfarande.

Framöver när det inte är så vidrigt kallt ute kommer jag att vara ute och promenera mer.
Som min kurator sa sist, börja med maten, vänta med promenaderna tills du faktiskt mår bättre av att vara ute, när vintern går mot sitt slut.
Nu är det ju inte så att jag låter bli att promenera men det är inte med glädje jag bylsar på mig massa kläder för att klara av att vara ute i kylan.

I början var jag mer hungrig på kvällen jag hade fastedagar men nu efter dessa veckor så har det gått väldigt bra.
Å så tanken att i morgon får jag äta gör det mycket lättare.
Det går ju inte att jämföra med en riktig fasta då man endast dricker dag efter dag.
Det blir tråkigt i längden, jag fastade ju så i början av December och jisses vad trött jag var på drickandet den 13;onde dagen då jag bröt fastan.
Men måste säga att den fastan gjorde mig väldigt gott då min mage helt plötsligt började fungera igen.
I och med dessa två fastedagar i veckan jag kör nu fortsätter magen att fungera så detta är bara rena vinster för mig.

Om ni undrar över något är det bara att fråga!

Ha en superdag alla fina!

Kramen om!