lördag 28 februari 2015

Lördag och sol...

Det är ju alltid trevligt att vakna upp och se solen skina.





I dag känner jag att kroppen inte vill.
Fy så den värker.
Men som sagt, allt bärande i går har sitt pris.
Tur att det blev så lyckat i alla fall.
Och Mini är supernöjd.
Sånt glädjer en öm moder.

I dag borde jag ta itu med gästrummet men nej jag tror att det får vänta någon dag.
Pratade med Midi i går och hon och pojkvännen kommer hit på Lördag nästa vecka.
Hon ska ju ta med sig sitt pick och pack härifrån.
Så det innebär att jag har några dagar på mig innan gästrummet ska stå färdigt.
Skönt för mig!

I går gjorde jag det enkelt för mig.
Jag gjorde hempizza.
Men så otroligt god den blev.
Tycker dom här pizzakitten är kanonbra.
Förr gjorde jag alltid pizzadegen själv men nuförtiden så skippar jag det arbetet.

I dag ska jag göra schnitzel.
Mini har önskat det länge och i veckan fick jag tag på det till hyggligt pris.
Så i eftermiddag ska här bankas ut kött och så vänder jag det i ägg och sen i ströbröd där jag oxå blandat ner kryddor.
Till det så ska jag göra slottspotatis och så blir det ärtor och kryddsmör.
Det man ska tänka på när man gör en egen panering är att låta köttet vila, alltså inte steka på direkt.
Då sätter sig paneringen bättre.

I dag ska jag fortsätta njuta av att ha Mini här.
Han har precis vaknat så jag ska väl duka fram frukost om en stund.





Ha en superdag alla fina!

Kramen om!

fredag 27 februari 2015

En mammas...

...kärlek till sin son.

En hemgjord semla efter en eftermiddag och kvälls otroliga gymnastikpass när det kommer till bärande av möbler, än från det ena rummet, än i det andra.
Det värsta var hörnskrivbordet som skulle bäras ut från mitt sovrum, till hans.
Genom 4 dörröppningar.

Och så jävla tung ( på ren svenska), var det.
Trodde jag nästan skulle dö innan det var på plats.
Jag har kämpat som ett tok, min son likaså.
Men han är yngre och fixar säkert mer sånt här galenskaps-bärande.
Hans rum är klart, det blev superbra.

Nu är det bara att ta itu med gästrummet (hans gamla rum) och min inglasade altan där soffan och bordet hamnade.
Det kanske får vara kvar om vi möblerar rätt.

Åh så beviset på min kärlek till sonen, denna hemgjorda semla!





Han sa att den var supergod.
Så jag får tro honom..
Han har gjort det så bra idag så han är verkligen värd en semla, en hemgjord sådan, av hans mamma!

Kramen om!

Snoddas de lux...

Det här är inte ett recept man ska göra om man håller igen.
Detta är de lux varianten!
Ett gammal recept jag haft i  närmare 30 år.


Foto lånad från nätet


Smet;

5 kkp mjöl
6 kkp socker
4 tsk bakpulver
6 tsk vanillinsocker
5 mask kakao (brukar ta minst 6)
4 ägg
3 dl vatten
250 g smält smör

Blanda ihop de torra ingredienserna.
Rör sedan ner det blöta.
Alltså jag knäcker helt sonika ner de 4 äggen i det torra och så häller jag på det smälta avsvalnade smöret och vattnet och rör sedan om till en smet.
Det kan behövas lite krafttag att få ihop smeten.

Märk väl att någon elvisp ska inte användas!

Ugn 175-200 grader ca 20 (35) 40 minuter.
Det beror givetvis vilket värmetal du har på ugnen och hur ugnen fungerar.
Själv valde jag 175 grader och efter 35 minuter var den absolut perfekt.
Jag ställer även plåten mitt i ugnen men det där kan ju även skilja sig från ugn till ugn.

Glasyr;

3 dl florsocker
2 tsk vanillinsocker
2 msk smält smör
1/2 dl vatten
kakao så mycket som man vill ha

Jag gjorde glasyren efter detta recept sen kom jag på att jag ville ha lite kaffe i, typ några matskedar.
Nå då blev den ju så lös så jag hade i mer florsocker och så ännu lite mer kakao.
Det får man göra med känsla av vilken utpräglad smak man vill ha.

När kakan i ugnen är klar så ta ut den och låt stå en stund så att den sätter sig.
Bred sen över glasyren medans kakan fortfarande är varm och strö sedan över kokos.
Hur mycket är beroende på smak och tycke..

Tja ungefär så kan det gå till att göra en Snoddas de lux!
Mini var salig, så god tycker han att den är.
Å jo då, jag tycker det med.

Men vill man ha en magrare kaka får man vackert hitta ett annat recept.
Själv gör jag den så sällan så jag tycker att när jag väl gör den så kan man minsann lyxa till det.

Ha en bästaste kväll alla fina!

Kramen om!

Äntligen Fredag...

Vaknade upp till en härlig Fredag.
Som jag sett fram emot denna dag.
Då jag får hem Mini igen och han går på sportlov.
Det känns gudomligt skönt må jag säg'.

Ute är det murrigt och grått.
Det ser ut att blåsa med.
Temperaturen visar nollan.
Men i dag håller jag mig hemma.
Det får räcka med gårdagen.

Kan väl säga som så att den där storhandlingen jag gjorde var allt annat än lätt.
Av någon konstig anledning så var det jättemycket folk på affärerna.
Jag var ju på två stycken.








Så det var trångt och lite svårmanövrerat trots att det verkligen finns generösa utrymmen i butiken.
Jag storhandlade som jag sagt och hade en diger lista att avverka innan jag kunde gå till kassan.
Å när jag väl stod där och la upp alla varor på rullbandet tänkte jag, å du milde tid, och jag ska packa ner det oxå.
Och det tog sin tid.
Sen när jag skulle ta fram mobilen och ringa taxi så hade jag ingen mobil.
Den hade jag glömt hemma.
Kände mig lite virrig då jag undrade hur jag skulle ta mig hem men sansade mig sen och frågade om jag fick låna telefon i förbutiken.
Och det fick jag ju.
Taxin kom relativt snabbt.
Och så lastade vi in alla kassar i bilen och sen gick bilfärden hemåt.

Väl hemma så ställdes kassarna utanför taxibilen, det var en sån chaufför.
Somliga är rar och bär dom till bron men inte denna.
Nå sen var det bara att bära in dem.
10 kassar pinfullt fyllda.
Kan säga att jag var helt otroligt slut på när jag till slut lyckats bära in allt.
Och sen packa upp och ställa in där det hör hemma.
Nå då hade jag gjort mitt kan jag tala om.

Nog känns det att jag har vajsing med hjärtat.
Det märktes mycket tydligt efter gårdagens ansträngning.
Jag tordes faktiskt inte kolla pulsen.
Det rusade något helt otroligt.

Men det var gårdagen det!
I dag är det annat.
Jag ska baka snoddas (recept kommer sen) och så ska jag rensa upp på mitt skrivbord i mitt sovrum.
Där har blivit en avstjälpningsyta så det är massor som ska bort.
Mini ska få ta det skrivbordet till hans nya rum.
Det är ett hörnskrivbord, mycket större än han har nu och bra mycket mer bekvämt.
Så det blir en del göranden i dag.

Men nu mer kaffe.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

torsdag 26 februari 2015

Men det är ju bara Torsdag...

I morse när jag vaknade var jag helt säker på att det var Fredag och att jag får hem Mini.
Det kanske berodde på att jag vaknade så gräsligt tidigt så hjärnan var suddigt trött och rörig.
Klockan var nätt 04.20 och jo jag tycker att det är för tidigt.
Och inte kunde jag somna om heller, kanske för att jag blev besviken att det bara är Torsdag i dag.
Nå men jag får se det positivt, jag har ju vunnit en extra dag nu.
Tro vad den ska innehålla?

Storhandling blir det.
Känner att jag hellre gör det i dag än i morgon.
Fredagar brukar vara röriga på affärerna.
Å i dag blir det att åka taxibilen hem.
Det var länge sedan nu.
Jag har ju oftast delat upp handlingen på flera dagar så att jag kunnat bära hem en massa mat men denna vecka orkar jag inte med det.
Jag vill göra bort det i dag.
Och nu är det så att jag behöver fylla på överallt.
Det gapar gräsligt tomt i kyl och skafferi.
I frysen ser det väl bättre ut men lite till behövs där med.
Och till Veckan har Mini sportlov så det går åt lite extra här hemma då.
Plus att det ska finnas lite extra gott här, vill ju mysa med honom förstås.

Jag har varit ganska så nojig på apelsiner under ett bra tag.




Kommer knappt i håg när jag åt apelsiner sist då jag inte klarat av dem för magens skull.
Nu fungerar det helt plötsligt och oh så gott det är.
Å så har det sålts till hyggliga priser under ganska så lång tid.
Nu säljer ICA för 10 kronor kilot så det ska givetvis köpas. 
Det är liksom ganska så skönt att vara nojig på frukt, det kunde ju lika gärna varit choklad jag suktat efter.

Senare i dag eller i morgon ska jag baka snoddas.




Det var jättelänge sedan jag bakade sådana sist.
Jag gillar det jag kan göra i långpanna.
Det är så enkelt och vips så har man ganska så mycket fika.
Mini sa något om kanelbullar, att det var ett tag sedan jag bakade bullar och det har han förvisso rätt i.
Blev väl lite trött på mig själv då jag gav bort så mycket varje gång jag bakade eftersom det är lite mer tidskrävande att baka bullar.
Så jag hade i slutänden inte så mycket bullar själv i frysen.
Men vem vet endera dagen kanske jag blir sugen på ett bullbak.

I dag njuter jag verkligen av att kunna dricka kaffe och vatten.
Gårdagens förmiddag var verkligen inte rolig.
Men det är ju inte förrän båset är tomt som kon saknas.
Det kan vara nödvändigt att påminna sig själv om det enkla i tillvaron som förgyller dagen.
Som morgonkaffet och att ha rinnande, gott vatten i kranen.
Sådana enkla saker som man bara tar för givet.
Vi har det väldigt bra i Sverige!

Ha nu en härlig dag alla fina!

Kramen om!

onsdag 25 februari 2015

Tror ni på det övernaturliga...

....det gör faktiskt jag!

Vissa vill kanske tro att det är ett sätt att överleva, något man vill tro på för att inte tappa hoppet om att tro/förstå verkligheten.
Andra tror för att de har upplevt saker och ting.
Å vissa andra vet att dom upplevt saker som gemene man skulle tycka vara övernaturligt.

Jag vet för jag är en sån.
Som upplevt.
Det som inget förnuft säger vara möjligt.
Och jag tror oxå på ett liv efter detta.
Att en döing vill/kan ta kontakt med oss som finns i detta jordeliv i dag.
Jo jag tror faktiskt på det.
Och inte bara tagit liksom sisådär utan med någon form av verklighet bakom det överjordiska.

Här i mitt hem har jag upplevt mycket "mysko" händelser.
Jag vet att jag har besök ibland från andra sidan.
Jag vet vilka som hälsar på.
Men det är klart, jag kan inte styra vad "dom" hittar på.
Ibland har både jag och barnen blivit ordentligt skrämda, då blir jag lite arg och banna en smula.
Men jag gillar att känna deras närvaro här någon gång emellanåt.

Någon annan jag tycker om är 
Terry Evans, ni vet det engelska mediumet som verkar i Sverige och har en kursgård kanske runt Uppsala, det sista vet jag verkligen inte.
Jag har varit med om en seans han höll i min stad.
Vilken var otroligt intressant men jag var ganska så livrädd att han skulle vända sig till mig.
Det var nästan mitt uppe i min skilsmässa och jag var där med min x-svärmor.
Så nå jag ville väl inte att minsta lilla del av mig skulle bli offentlig.
Däremot minns jag att jag tyckte mycket om Terrys sätt att hålla seans.
Det var en bra kväll!

Å ikväll tror jag är en bra kväll att försöka sova.
Kanske det fungerar, kanske jag behöver hjälp.
Av övernaturliga väsen eller de som går på vår jord!

Kramen om!

Alla dessa män och konstigheter...

Dagen har liksom varit hektisk.
Och en svår förmiddag utan att dricka förrän efter lunch ungefär.
Nej det var minsann inte enkelt.

Gjorde mina ärenden på byn och började gå upp mot psyk.
Stannade till halvvägs och gick in till min gamla mentor på I.H.
Där drack jag äntligen en mugg vatten och så kaffe och så tog jag en apelsin jag köpt.
Fattar ni hur gott det var.
Å så pratade vi ju givetvis om vad som hänt sen sist.

Efter den pausen gick jag upp den sista biten till psyket.
Kan säga att det var ganska så jobbigt särskilt när jag bar två matkassar.
Förvisso inte så mycket i vardera men ändå.
Nog märks det att mitt hjärta slår för snabbt.
Det var helsikes jobbigt.
När jag tänker efter har detta påverkat mig under en längre tid men jag har liksom inte fattat varför.
Har man en vilopuls på 110-120 så kan man ju gott tänka sig vad den ligger på när det kommer till ansträngningar.
Ja jisses!

Nå jag kom mig dit till slut.
Så var det då dags för samtal.
Lite försenad var hen men jag kom in till slut.
Vi började som vanligt med det senaste, som nu Hälsocentralen och måendet under veckan som gått sen sist.
Sen djupdök jag igen.
Å som vanligt vid den här tiden, efter ett samtal, så börjar det krypa i kroppen.
Min kurator häpnade när jag berättade att efter 5;an så skulle min mamma på väg på husvagnssemester med den "äckelkarln" hon hade då.
Det var han och hans lilla dotter, mamma och mina två yngre bröder och som tänkt jag då.
Men jag vägrade, tänkte verkligen inte följa med det "äcklet" på semester i en husvagn.
Så vad händer då månntro?
Jo jag får minsann vara ensam hemma i huset en hel vecka.
Bara sådär.
Så jag bodde alltså helt ensam en vecka i vårat hus sommaren efter 5;an!
Ja sa att min kurator häpnade och undrade hur man kunde välja att göra på det sättet.
Tja mamma skulle ju aldrig ha frågat pappa om jag kunde bo där den veckan.
Min kurator hade anmält idag om hon fått veta samma....

Å sen så avbytte dom varandra, alla dessa män jag tyckte så illa om.
Alla dessa män och andra konstigheter...
Jag hade definitivt öga på folk och karaktärer och jag dissade alla mammas män, det var ju inte svårt eftersom det var bara dönickar och kräk.
Men jag var ju tvungen att genomleva varje fas av varje man hon drog hem.
Inte var det lätt på något vis.
En del inom mig hatar henne för vad hon utsatte mig för hela tiden.
Alla dessa män....somliga mer kletiga än andra...och jag var ung, bara en flicka!

Nej nu orkar jag inte skriva mer, det tar för hårt i mig.

Ha en skön kväll alla fina!

Kramen om!

Fastande...

Jag märker att det här var ju inte så lätt som jag trodde att det skulle vara.
Att vara fastande, inte få dricka vatten eller kaffe under förmiddagen.
Jag är så himla törstig.
Halsen känns som en öken.
Så här efter i går inser jag att det hade varit lämpligare att välja en morgontid och inte som jag valde 11.15.
Men eftersom jag har samtal klockan 13 så ville jag inte ta mig flera vändor till byn.
De i sig är på tok för mycket arbete för mig.

Nå nu sitter jag här och trånar efter ett stort kallt glas med kranvatten.
Å så mina två muggar kaffe jag brukar börja dagen med.





Nå drömma får jag vackert göra några timmar till.
Har ca 1 1/2 timma mellan provtagning och samtal.
Tror jag går ner på byn och handlar lite.
Det gapar skrämmande tomt här hemma.
Som det vanligen gör när jag har ensamvecka.
Det blir bara en liten nätt handling, bröd och pålägg typ.
Storhandla ska jag göra i morgon eller på Fredagsförmiddag.
Har inte bestämt än hur det blir.
Det beror på dagsformen.

Ute är det förvisso plusgrader men det är murrigt och grått.
Ganska blött efter vägen och bitvis snorhalt.
Det är inte riktigt väglag för långpromenader.
Min tur till byn fram och åter landar på runt en mil.
Om jag nu går bägge vägarna förstås.
Får se efter samtalet i vilket skick jag är i.
Det kan bli tal om buss hem.

Ni får ha en fantastisk Onsdag alla fina!

Kramen om!

tisdag 24 februari 2015

Inte riktigt, riktigt bra...

Ja men då har jag varit och träffat farbror doktorn då.
Med i sällskapet fick jag en ung läkarstuderande som undrade om han fick sitta med mig hos läkaren.
Jovisst sa jag (säger ju aldrig nej, vet ni).
Så han pratade med mig innan läkaren, följde mig på labb och pratade efter läkaren.




Nå vad hände då?
Jo jag fick beskriva mina åkommor.
Hjärtkänningen och den konstiga huvudvärken.
Han ville då kolla blodtrycket och nja det var väl sisådär.
Inte egentligen dåligt men jag har en för snabb hjärtrytm.
Tror vilopulsen låg på 110.
Så då fick jag gå över till labb för EKG kontroll.
Har aldrig gjort det tidigare.
Nå det visade inga fel egentligen förutom att hjärtat slår för snabbt.
Vilket läkaren trodde beror på alla mediciner jag äter i dag.
Så nu har jag fått utskrivet en blodtryckssänkande medicin med förhoppning att hjärtat ska bete sig mer normalt.

Och i morgon ska jag tillbaka på labb för en massa provtagning.
Det gick inte i dag då man skulle vara fastande i 12 timmar och jag hade givetvis druckit två koppar kaffe i morse.
Så i morgon blir det då.
Nu ska jag bli helkollad, sköldkörteln, njurar, lever, blodfetter, blodstatus, långtidssocker och en hel del annat oxå.
Listan var ganska så lång som jag lämnade i från mig till sköterskan.
Å detta har ju ingen gjort alls så det är ju bra att få en genomgång av hur kroppen fungerar eller inte..

Det där med huvudvärken var han helt säker att ökningen av Venlafaxinet låg bakom så det tog han med en nypa salt.
Att jag har så kraftiga hjärtkänningar tror han beror på att hjärtat slår så snabbt så det blir ett tryck inom i bröstkorgen och det i kombo med kraftig ångest, tja ni fattar....inte konstigt att jag har "hjärtinfarktskänning" titt som tätt.

Nå så jag är ju i ett ganska hyfsat skick förutom att mitt hjärta slår så ruskigt snabbt.
Om nu inte provtagningen i morgon visar att det är slut på kärringen förstås...
Det får jag inte veta på några veckor!

Nu känner jag mig ganska så trött och slut på.
Jag ska ta det lugnt och vila resten av dagen.
Det är en ny dag i morgon och då blir det både provtagning och samtal.
Så det kan gå!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

Läkartid...

Då är dagen D inne.
I dag har jag läkartid på förmiddagen.
Får se om det är en blasé eller engagerad läkare.
Kan ju vara gott att få veta om något inte står rätt till i kroppen.

Nu väntar jag på att mitt kaffe ska gå klart så jag kan dricka en mugg innan jag stoppar in mig i duschen för att tvaga min sargade lekamen.
Jo det värker lite överallt i dag.

Sen blir det att klä på mig och traska in till byn.
I dag är det sol och 0;an på termometern så det ska väl gå bra.
Huvudsaken jag inte fryser ihjäl och det lär jag inte göra i dag i alla fall.
Fasligt upp och ned det går i temperaturen.
I går var det kallt för att sen bli mildare fram emot kvällen och då snöade det.
Nu är det milt igen men ingen snö, bara sol.

Gårdagen var oxå en lugn historia.
Jag var hemma.
Jag pratade inte med en levande själ.
Det har jag inte gjort sen i Torsdags.
Emellanåt trivs jag att ha det så.
De sista dagarna har det passat mig alldeles utmärkt.
Eremiten i mig har talat!

Hoppas ni får en härlig dag alla fina!

Kramen om!

måndag 23 februari 2015

Å så ny vecka igen då...

Måndag förmiddag!
Ny vecka, nya äventyr.
Nå det där med äventyr kan ni ju ta med en nypa salt.
Det är lite dåligt med dom för tillfället.

I veckan har jag två tider att passa.
Först läkartid på HC och så samtal.
Fast utspritt på två dagar.
HC ja, jag vill ju gärna säga det gamla Vårdcentralen men det har ju bytt namn till Hälsocentralen.
Gudbevars vad nu det skulle vara bra för.

Hälsocentralen låter lite nyttigare, aningen friskare eller vad tycker ni?

I övrigt ska jag handla i veckan, lite storhandling blir det.
Mini går på Sportlov nästa vecka och då går det åt mer här hemma.
Å så måste det ju betalas räkningar oxå.
Jippi så roligt, tänk om man ändå kunde slippa det typ två månader per år.
Valfria ska dom vara och så läggs det inte dubbelt efter man haft sin valfria.
Så himla trivsamt det skulle ha varit att ha mer än vanligt i den nu så tomma börsen.

Baka en långpannekaka hade jag tänkt mig oxå.
Funderar på Snoddas, det var länge sedan sist.
Å Mini skulle bli överlycklig!

I dag har vi ingen sol.
Det har känts kyligt i natt.
Ni vet jag har ju alltid vädringsluckan öppen.
Och jo jag hade rätt.
Temperaturen är nere på - 11 grader.


Lånad från nätet


Fortfarande vinter med andra ord.
Det spelar ingen roll hur mycket jag hoppas på en tidig vår, nä int' bli de så.
Nästa månad då borde det bli bättre.

Hoppas ni har en härlig dag alla fina!

Kramen om!

söndag 22 februari 2015

Fortfarande sol...

...och kallgrader.
Och halt, det ska inte glömmas bort.
Men jag håller mig inomhus i dag med så andra får halka och sparka omkring ute, det stör mig inte.
Det är ju vilodagen idag, eller hur?


Vill ha vår!



Gårdagen gick i lugnets tempo.
Jag gjorde inget vettigt överhuvud taget.
Strosade bara runt här i mina hemmakläder.
Drack kaffe.
Tittade på tv.
Löste något korsord.
Värmde på mat.
Gjorde mig en skål med glass.
Skickade i väg några ord på WF.
Skalade en apelsin och åt.
Surfade knappt på nätet alls.
Slumrade lite.
Tittade på mer tv.
Pratade en stund i telefon.
Svarade på ett sms.
Bläddrade i en tidning.
Läste om "zon-yoyox", tryck dig frisk, grimasera dig vacker.
Drack en till kopp kaffe när jag satt ute en stund på min inglasade altan.
Åt en kola.

Som ni läser, inget vettigt alls.
Å så får det faktiskt vara vissa dagar.
Och helt utan dåligt samvete för att jag inte tagit itu med några behövda måsten.

Dagen blir säkert likadan.
Jag börjar med kaffe och så är jag sugen på en apelsin.

Vad hittar ni på i dag?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

lördag 21 februari 2015

Lördag...

Solen skiner från en klarblå himmel.
Å helt plötsligt är det -7 grader ute.
I går hade vi kanonväder, varmt och soligt.
Jag hade 22 grader på min inglasade altan.
Inte behövde man en jacka för att sitta där inte.
Och över en natt så blir det kallt.
Bara för att jag ska bli påmind om att det fortfarande är Februari och vinter.

Natten har för övrigt varit ganska så uslig.
Inte en bra natt med andra ord.
Men jag somnade till slut fast då var klockan tidig morgon och jag är vaken nu så det blev inte så många timmar.
Tur att jag inte har tider att passa.
Helgen och sömnen får bli som den blir.

Min vackra tulpanbukett står på mitt köksbord.
Jag inser att det är länge sedan jag fick blommor.
Och jag är inte duktig på att köpa själv heller.
Varför inte då kanske ni undrar?
Tja jag bor en bra bit från byn och affärer.
Nu under vintern skulle buketterna förmodligen frysa ihjäl innan jag tagit mig hem.
Så det blir helt enkelt inte av.
Men nog är det fint och trivsamt med en bukett blomster på bordet.


En annan bukett jag fick en gång i tiden.


Jag kanske borde unna mig själv detta någon gång om sänder.

I går ringde min kurator.
Hon har bokat tid på Vårdcentralen åt mig.
På Tisdag ska jag träffa en läkare.
Får se om han vill kolla upp mitt hjärta och min hjärna...
Nå det med hjärnan har mer med huvudvärken jag får som är så konstig.
Oh så trevligt det ska bli, jag är ju så himla förtjust i läkare.
Fast jag förstår ju själva grejen, att kolla upp så jag inte har några kroppsliga problem.
Det blir nog bra!

Nu ska här drickas nykokt kaffe.
Himmelsk manna eller gudarnas nektar?
Underbart gott är det i vart fall.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!

fredag 20 februari 2015

Att ringa och ringa upp det är frågan...

Ringde psykjouren ikväll
För att dagens besök blev så weird och för att Mini växlade boende.
Har inte mått särskilt bra sen Mini försvann och så detta knepiga möte med min x-svärmor.

Ringde psykjouren ca 20.50.
Fick ett svar att är det okej att jag lämnar över ditt nummer till nästa personal för vi gör precis ett byte nu.
Personalen ringer så fort det är möjligt.
Nu har det gått 2 timmar och ingen har ringt.

Jag hade lätt kunnat ta livet av mig under den här tiden.
Nä, den nya psykjouren i en annan stad fungerar verkligen inte.
Tills dom ringer mig lär jag ha krupit ur mitt skinn hundratalsgånger och mer därtill.
Jisses, jag mår ju bara lite dåligt, så vad kan hända?

Haha mår ju bara lite dåligt, det är så jag säger till gemene man för att jag inte orkar berätta hur det verkligen är.
Men att inte höra av sig då man ringer psykjouren då ska man vänta.

Och vänta gjorde jag men träffade på en ren hit, en fantastisk människa.
Hen var verkligen lugn och trygg i sitt sätt att prata och möta mig.
Inte för att det hjälpte nämnvärt.
Men hon fanns en timme i alla fall.
Så nu kan jag lugnt krypa ur kroppen pga ångesten jag känner.
Men hennes röst var fin och hon var bra.
Men ångesten finns kvar....

Sussa sött alla fina!

Kramen om!

En dag inte så lik dom andra...

Väl hemkommen efter ärendena i byn (tog ca 20 minuter med dessa tre ställen jag besökte) så packade jag upp och sen kokade jag kaffe.
Det är ju helg så jag kände att jag ville köpa hem något gott då jag ska sitta ensam och allt.
Så vad blev det då?
Jo 2 kilo apelsiner på Ica för 15 riksdaler och en glassbytta, apelsin och choklad smak.
Förutom semlorna förstås och en liter mer mjölk så Mini kunde ta o'boy till sin semla.

Mini kom hem, röjde upp på sitt rum och packade ihop sina pinaler.
Å nej han dammsög inte, tror han glömde bort det denna vecka och jag kände inte för att påminna honom, ville hellre ha tid i köket för fika och mysprat.
När vi fikat klart och han tagit en apelsin som han satt och skalade (märkligt hårt skal var det) så ringde det på dörren.
Både han och jag kände oss störd för det ringer så sällan på min dörr.
Vem kunde det vara?

Öppnade och där stod min x-svärmor utanför.
Ja men se där, det var verkligen inte i går.
Hon hade med sig en fin tulpanbukett till mig.




Å som jag förstod så kom hon inte för Minis skull, hon trodde att han åkt hem till sin far redan efter skolan.
Ja men där ser man!
Det blev en hel del prat, men mest av allt pratade hon.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om detta.
Vi har ju inte haft mycket kontakt sedan skilsmässan.
Bitvis har det gjort ont att bli ratad.
Vår kontakt innan var "den dotter jag aldrig fick", då hon födde två söner.
Men som sagt efter jag och x-maken gick skilda vägar så försvann även hon.
Det fanns inget intresse över för mig.
Ni vet "blod är tjockare än vatten".
Vi har haft några explosioner här hos mig då hon betett sig rent ut sagt bedrövligt åt och det gick så långt att jag sa att ni är inte välkommen i mitt hem mer.
Det gällde både x-svärmor och x-make!
Å så nu är det som om ingenting någonsin har hänt.
Jag blir aningen förvirrad av det.
Vet inte vad jag ska tycka, tänka eller tro!

Men jag fick en tulpanbukett i alla fall och den pryder sin plats på köksbordet.
Förutom det så saknar jag Mini.
Vad jag önskar att han bodde hos mig jämt.
Inget som är enkelt då hans far vägrar det.
Här är tyst och tomt och jag är ensam.
Ikväll känner jag mig verkligen ensam.
Men det är en sådan dag.

Hoppas ni har en underbar kväll alla fina!

Kramen om!

Så har vi Fredag...igen...

Helg igen då!
Sista veckan med Mini har gått i rasande takt.
Känns inte så roligt att han växlar boende i dag.
Vill ha honom kvar här hos mig.

I går så promenerade jag in till byn för samtal.
Jag gick lite tidigare för jag skulle göra ett ärende först.
Väl inne hos kuratorn så bestämde hon sig för att ta ett softare samtal då jag mådde så dåligt efter förra gången, ja gången innan det oxå.
Nå ingen djupdykning alltså men det räcker gott och väl ändå att bara prata om måendet och tja det kommer alltid fram ett och annat när jag sitter där.






Efter samtalet så promenerade jag hem.
Tror det var runt 6 plusgrader och så sken solen.
Lite vått efter gångvägen givetvis då det töade ordentligt.

Jag hann vara hemma en kort stund innan Mini kom hem efter sin friluftsdag.
Det blev så att vi båda stannade kvar i köket och "hängde" med varandra.
Vi hade massor att prata om.
Klockan den gick och vi åt middag och fortsatte prata.
Och klockan den gick...
Till slut var hon strax innan 20 då Mini ville gå in till sig och spela lite.
Jag la mig i sängen och såg ett program på tv.

Till "Hela England bakar" dukade jag upp kvällsfika på bricka och så såg vi programmet tillsammans.
Det brukar bli så det Torsdagar han är hos mig.
Sen var det natti natti för bägge.

Jag ska strax ta mig till byn fram och åter.
Måste handla lite och så har jag lovat Mini att köpa semlor, vi missade det på Fettisdagen.
Det blir ett sista mysfika innan han blir hämtad till sin far.
Jag tänker åka buss och snabbhandla så jag kan åka hem på övergång.
Gör jag så har jag knappt 35 minuter inne i byn.
Har tre ställen att besöka så det blir en vanlig Millanrusch.
Ni skulle se mig när jag är in action.
Tror knappast att det finns någon som kan handla så snabbt som jag gör och ofta har jag god tid kvar innan bussen går hemåt.
Jag gillar ju inte riktigt att vara inne i byn.
Tycker att det alltid är för mycket folk så jag vill dit och snabbt hem.

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!

torsdag 19 februari 2015

Dax för samtal igen...

Det är en sån dag i dag.
Samtalsdag!
Kan inte säga att jag egentligen ser fram mot det.
Inte i det här skedet då det får mig att må ännu sämre.
Men det ska göras och någon gång framöver så är det väck med alla gamla fula demoner som inte hör hemma i mitt liv.
Det ser jag fram mot.
Nu kanske inte alla demoner bara försvinner men dom kan förmodligen bli lättare att hantera.

I dag har vi plusgrader.


Hela 3 sådana.
Det är mulet och har jag otur så kommer det att sätta i gång att snöa senare.
Jag hoppas jag slipper under min promenad till byn.
Den här vintern känns evighetslång.
Som om det aldrig tänker ta slut.


Förra våren


Lite dumt att känna så då det bara är Februari men jag är så trött på denna årstiden, jag vill ha vår!

När jag kommer hem efter lunch blir det nog att starta en tvättmaskin.
Hade tänkt i går men det föll i glömska.
Det finns annat jag borde göra här hemma med men just nu orkar jag inte ta tag i nåt så jag blundar.
Blunda har jag blivit mycket duktig på att göra de senaste åren.
Jag är nog världsbäst på att blunda och inte se allt som borde tas hand om.
Det får gå det med.

Nu är det fullt ös i mitt kök.
Mini har friluftsdag i dag så här ska kokas varm choklad och packa ihop fika och annat gott.
Det blir väl inte så gräsligt att vara ute en dag då det är plusgrader.
Han lär vara trött i eftermiddag när han kommer hem.

Nej nu ska jag hjälpa Mini lite så jag avrundar detta inlägg.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

onsdag 18 februari 2015

-1 grad och mulet...

Vädret gillar jag.
Särskilt när det inte är så kallt.
Hade blivit glad om vi fått lite sol oxå.
Jag saknar solen.
Det har verkligen varit en solfattig vinter.
Gud vad jag längtar till våren men jag gissar på att jag inte är ensam om den längtan.


I går så lagade jag till fläskkotletter.
Till det serverade jag kokt potatis, champinjonsås, sallad och hemgjord lingonsylt.
Bilden jag visar upp är liknande förutom såsen.





I dag lagar jag ingen mat.
Har en del restmat i kylen så i dag får Mini välja vad han vill äta till middag.
Å jo jag får ju välja med.
Det är såhär jag måste göra då jag har mycket lite energi.
Nog för att jag älskar att laga mat men jag orkar inte varje dag.
Nu lagar jag alltid mycket mat de dagar jag står vid spisen så det blir dagar då vi/jag tittar vad som redan finns och så äter vi utifrån det.
Tack och lov för micron, vad vore jag utan den?

I går skickade jag mejl till AFA försäkringar och undrade hur det går i mitt ärende.
Eftersom min arbetsgivare denna gång inte betalar vare sig sjuklön de första 14 dagarna av sjukskrivningen eller de 10 procenten av lönen till dag 90 så ska jag ha rätt till ags ersättning från dag 15.
Nå jag anmälde min sjukskrivning i mitten av januari.
Det står bara och tuggar och händer inget.
I början av förra veckan fick jag veta att min arbetsgivare inte bekräftat min anställning.
Då mejlade jag min kontakt på kommunen och frågade hen om hen kunde hjälpa till.
Det tog knappt en halvtimme då hen fått en person på löneenheten att ringa ner ( till AFA) och bekräfta min anställning.

Ja men då har jag ju fått det gjort men sen då...
Inget händer.
I dag fick jag beskedet att dom har en ca 10-12 veckors handläggningstid!!!!
10-12 veckor, det är ju fasiken som f-kassan kan fungera om man har otur.
Så kontentan är att det lär dröja innan jag ser av de penningarna.
Men det som är okej är att man får det retroaktivt.
Hade dock behövt dom denna månad, hade liksom hoppats på det.

Det ska vi säga "konstiga" är att förra gången jag ansökte om från AFA så tog det knappt en vecka innan allt rullade på.
Då hade jag helt glömt av att jag hade rätt att ansöka där så jag fick 6 månader retroaktivt på ett bräde.
Så vad visar det?
Ibland går det fort, och ibland gör det verkligen inte det!

Nu får ni ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!

Ps. Får göra ett tillägg. Jag får pengar från försäkringskassan som vanligt när man är sjukskriven. Från AFA får man genom en kollektivförsäkring man har via sitt arbete. Det gör att man inte ska förlora så mycket då man går sjukskriven. Därifrån får man ca 10-12 % av vad man skulle ha tjänat om man arbetat. Ags som den heter betalas ut till dag 360 i sjukskrivningen sen utgår den.

tisdag 17 februari 2015

Tisdag...

Då är vi inne på tisdagen då.
Natten har varit lite bättre.
Jag har fått sova aningen mer.

Vaknade upp och insåg att jag är ensam här.
Mini har gått till skolan.
Precis när han gick upp sov jag hårt så jag hörde honom inte.
Vanligen brukar jag göra det men inte denna morgon.

Å kaffet är ljuvligt gott.
Kaffe med missionärskask som fd x-svärfar alltid sa då jag vill ha en skvätt mjölk i.
Jag är lite småtät i näsan så jag känner inte riktigt hur aromen sprider sig i mitt kök men däremot smakar det härligt.
Den där förkylningen jag har i kroppen vill inte riktigt ge med sig.
Det kommer någon dag om sänder då jag känner av den mer.
Men det spelar ju ingen roll hur jag mår då jag går hemmavid, har ju inte precis några tider att passa.
Inte förrän Torsdag då jag ska på psyket och samtala.

I går lagade jag till en enklare middag, det blev spagetti och köttbullar.
Ganska så trist i mitt eget tycke men Mini gillar det.
Satt efter middagen och funderade på vad jag ska laga till i dag.
Gjorde en dykning ner i frysen och tog fram kotletter.
Det var länge sen jag lagade till kotletter så det fick det bli.
Till det någon form av potatis och så har jag tagit fram en champinjonsås från frysen.
Tänk om man inte hade en frys?
Så krångligt det skulle bli med matlagning och att ta hand om rester.
I min frys finns mycket smått och gott.


Här står den min kära frys.


Just nu har jag exempelvis otaliga lådor med olika såser.
Ganska behändigt att ta fram när det passar sig.
Jag är väldigt lik min far, min finaste Pappelino.
Det är en dödssynd att kasta mat så vi tar hand om allt och ser till att det inte blir någon matsvinn.
Så jag är tacksam för min frys..

I övrigt lär det inte hända särskilt mycket i dag förutom att laga middag.
Vädret ute är mulet och grått men temperaturen visar härliga -1 grad.
Tog en liten promenad i går eftermiddag så i dag är jag inne.

Hoppas ni får en härlig dag alla fina!

Kramen om!

måndag 16 februari 2015

Man kan undra...

...hur temperaturen ena dan visar -16 grader för att i nästa gå upp till -2 stackars grader?
Men så ser det ut.
Ena dagen skitkallt, nästa okej och gissningsvis kanske det t.o.m går mot plusgrader.
Det sista har jag inget emot alls.





Jag hoppas och önskar att våren kommer tidigt i år.
Jag vill ha mer sol!
Men vem vill inte ha det den här årstiden?

Dagen har hitintills varit lugn.
Knepig natt med konstig och lite sömn...igen!
Egentligen är jag mer van vid för lite sömn än tvärtom.
Det är ju oftast så här det är.
Besynnerliga vaknätter med någon slummer här och där.
Så blir dagarna som dom är.
Trötta, suddiga utan något vettigt innehåll.

Min Mini kommer snart hem från skolan.
Så har han gjort veckans första skoldag.
Efter en synnerligen trevlig helg.
Han och syster hade det jättebra.
Och myste som bara den.
Tycker att det är härligt när dom ses och umgås.
Det skiljer närmare 7 år på dem, den yngste och den äldsta.
Men det tycks inte spela någon roll alls.
Dom trivs tillsammans och har det gott när de ses.

I dag blir det enkel middag.
Spagetti och köttbullar.
'




Har ingen ork för att laga mat i dag.
Sparar krafterna tills morgondagen i stället.
Så kan det även bli när sömnen trilskas.

Hoppas att ni haft en härlig dag alla fina!

Kramen om!