torsdag 31 december 2015

Gott Nytt År...





Då är årets sista dag kommen.
Det blir snart ett nytt år men än så länge ska jag njuta av den allra sista dagen av 2015.
Jag får se om jag är vaken i natt när det blir 2016.
Då jag ska fira Nyår på helt egen hand finns inget självskrivet.
Blir jag trött så lägger jag mig, så är det med det.

I går åkte jag och Midi till Maxi och uppvaktade henne.
Vi hamnade på riktigt kalas med både fika och god tårta.
Midi stannade kvar så jag åkte hem ensam.
Väl hemma så lagade jag min Janssons Frestelse.
Åt när den var klar och jo den blev supergod.

En väninna ringde så jag pratade bort en timme innan jag kröp ner mellan svala lakan.
Och idag, ja så ska jag göra Porterstek som vi ska äta i morgon eftermiddag när jag får hem alla mina ungdomar.
Maxi blir även med om inget oväntat händer.

Men nu ska jag fortsätta denna dag med massor av kaffe.
Så jag förhoppningsvis vaknar till, är lite mör och trött.

Ha ett härligt Slut på 2015 och ett GOTT NYTT 2016 alla fina!

Kramen om!

onsdag 30 december 2015

Min förstfödda...

























För 23 år sedan så låg jag inskriven på Förlossningen här i min by.
Vattnet hade gått tidigare under kvällen och jag fick lov att stanna hemma ytterligare två timmar innan jag blev tvungen att skriva in mig.
Det var en besynnerlig känsla att åka in till förlossningen utan minsta lilla värk.
Och det blev ännu konstigare då timmarna gick och inget hände.
Men så plötsligt efter tolvslaget så började det...onda.
Inte så farligt men ändå inte så att jag kunde ligga ner och slappna av.

Och inte fick jag minsta lilla sömn under hela natten, och ingen barnmorska som tyckte att sömn var viktig heller.
Fram emot morgonen så var det helvetiskt vidrigt och alla runt omkring gissade på barnafödande inom en två timmar.
Men, nähä, inte skulle det bli så lätt.
Timmarna gick, jag kunde varken sitta, ligga eller stå pga smärtan i ryggen.
Jag stod på knä mot sängen och hängde över en sacko säck.
Inte behagligt men det bästa som situationen kunde uppbringa.
Timmarna fortsatte ticka på...inget hände.
Jag var mer död än levande och ville bara få det bortstökat, men så fungerar ju knappast förlossningar.
De tar den tid de tar...om det inte händer något särskilt vill säga.
Under sena eftermiddagen så började tydligen mitt barn må sämre i magen så helt plötsligt blev det ett himla liv och rörelse i rummet.
Ingen pratade med mig men jag uppfattade något som snabbt och brådskande.
In i rummet kommer överläkaren iklädd gröna kläder och stövlar som gick över knäna.
Jag blev skiträdd, tänkte att vad väntar dom sig för ett blodbad här?

Å så började det mest skräckfyllda jag någonsin varit med om.
Dom drog ut mitt barn med sugklocka men innan hade dom sagt att jag skulle bli bedövad så jag inte skulle känna särskilt mycket obehag.
Döm om min förvåning då det gjorde så ont att jag bara skrek skyhögt och inte kunde andas.
Då säger läkaren till mig;
- Om du skulle ta och hålla käften och hjälpa till ska du se att det här går bra!
Jag tror att jag dog någonstans just där, tårarna rann utmed kinderna och jag tyckte att jag hade självaste djävulen framför mig.
Varför sa dom då inte till mig att dom INTE la en bedövning?
För att plåga mig?
Eller för att jag som mamma inte räknades in i skedet?

Ut kom hon i alla fall efter mången möda och enormt mycket smärta.
För mycket smärta anser jag idag...
Klockan visade 17.51!

Och efter det så har hon inte gjort annat än fått mig lycklig.
Hon är mitt första barn.
Hon var min första riktigt stora smärta men hon har fortsatt att glädja mig.
Hon kan vara snar i humöret ibland men samtidigt så är hon så otroligt generös med sig själv och det hon ger.
Hon har två syskon som hon älskar och kan göra allt för.
Hon är sympatisk med en enorm humor, jisses så jag kan skratta när hon sätter igång.
Hon är en duktig arbetare och ger allt dessa timmar hon är på sitt jobb.
Hon är vacker, inte bara på utsidan utan även på insidan.
Hon har stor integritet men månar även om andra mindre lyckligt lottade.
Hon vet vad som är rätt och fel och lever efter den devisen.
Hon älskar mig och ställer alltid upp om jag behöver hjälp med något.
Hon är min...förstfödda...min äldsta dotter...

Hon är som mina andra barn,  lika viktig för mig som det är att andas.
Hon har en del av mitt hjärta och där kommer hon alltid att bo!!

Idag fyller hon 23!

Kramen om!

tisdag 29 december 2015

Hej mitt vinterland...






...se det har snöat i natt eller tidigt i morse.
Nu är det vitt ute igen och träden är så där vackert snötyngda.
Det har förvisso inte kommit mycket snö men det täcker marken i alla fall.
Å andra sidan kan det vara livsfarligt att gå ut då det var glashalka i går och nu snö på den.
Men jag behöver inte bege mig ut idag så jag kan nog släppa halkan...

I går så klädde jag mig väldigt varmt och så tog jag min Dramaten och bussade mig till byn.
Jag tog ut pengar till Maxis present och så handlade jag på ICA.
Och fattar ni hur mycket Dramaten rymmer?
Helt galet mycket kan jag tillägga.
Jag tror dock att jag inte ska handla lika mycket som i går då den var väldigt jobbig att dra för jag har såna problem med att greppa med handen och mina handlederna mår sällan bra MEN det var ändå mycket lättare än att bära några tunga kassar från bussen.
Själva konstruktionen på Dramaten och hjulen var mycket bra, inget rangligt utan väldigt stadigt.
Jag är mycket nöjd med min julklapp.

Å jo, jag träffade Beda på affären så vi fick till ett hastigt tjatter och så dök Maxi upp så jag fick krama henne där utanför ICA.
Jättemysigt med sådana lyckträffar.

När jag sen kom hem så frös jag resten av dagen.
Typiskt mig då jag varit ute i extrem kyla.
För mig är -12 grader extrem kyla, min kropp klarar inte av det.
En av anledningarna varför jag verkligen avskyr vintern, jag fryser jämt.

Midi dök upp vid 15 snåret när jag nästan satt och hackade tänder i köket.
Jag var precis på väg att lägga mig under mängder av filtar.
Då hämtade hon sin värmepläd som hon la över mig och ställde på maxvärme.
Och jag blev faktiskt så pass varm att jag somnade en stund.
Men sen när jag klev upp igen så frös jag lika förbaskat..

I dag har jag som sagt inga ärenden utanför mitt hus mer än att hämta in posten.
Å det kan jag ju göra väldigt snabbt så jag slipper bli så kall och än en dag halvt som halvt frysa ihjäl.
Ni märker vilken fantastisk tålig norrlänning jag är...heh
Jag bor verkligen på helt fel ställe, borde husera i södra Sverige eller nåt liknande, i alla fall över vintern.
På somrarna har jag inget emot att bo här, det är alldeles för vackert för att vilja bo någon annan stans men somrarna är på tok för korta.
Men väljer man det ena så får man följaktligen stå ut med det mindre goda.

Nu ska jag dricka nykokt kaffe och bara njuta av förmiddagen.

Ha det gott alla fina!

Kramen om!




måndag 28 december 2015

Första veckan på nya året...






...är det nu när vi går in i dom skälvande sista dagarna av 2015.
Är det en sån här dag då jag ska skriva någon form av reflektion över året som gick?
Nä tror jag passar på den, det blev ju ungefär lika jobbigt och illa som tidigare år.
Jag har inte mått bättre under 2015, ångesten har inte lagt sig och tröttheten är densamma.
Å så är det med det!

Det blev ingen ny kärlek och vänner kom och försvann och somlig kom även så smått tillbaka även om den vänskapen kanske inte är särskilt stark just för tillfället.

Ljuspunkterna detta sista år har bestått av mina härliga ungdomar och min kära väninna Beda som helst plötsligt dök upp hos mig igen.
Vi har genom åren umgåtts flitigt men med långa uppehåll.
Men alltid när det varit länge sedan vi setts har det ändå känts som det var igår.
Å jag har stor behållning av hennes vänskap, den är guld värd!

Ungdomarna gör mig alltid extra varm om hjärtat och under detta år har vi haft många, långa och givande samtal om det mesta som händer i ett liv.

Jag fyllde 48 i somras och av någon anledning så känner jag mig fortfarande som 20 inombords men med mer livserfarenhet än då.
Åldern har jag märkt är bara en siffra, det säger inte så mycket om själva människan i sig.
Jag har ju ett smått galet drag inom mig och kan verkligen spexa till det och har massor av barnasinne kvar (kanske för att jag inte fick vara barn då jag var liten).
Mina ungdomar brukar säga till mig att dom har svårt att tro att jag är i den åldern jag är i.
Du är INTE gammal mamma säger de, och jag känner mig nästan aldrig gammal heller.
Det ska vara då kroppen trilskas i överkant och jag är värkbruten, då kan jag nog tänka att f-n så gammal jag börjar vara...

Som alltid har jag min Älskade E i mitt liv.
Vi har varit vänner länge nu.
Kan det vara 10 år kanske?
Vi pratar nästan dagligen med varandra och vissa dagar blir det flertalet samtal.
Hon är en klippa och har alltid varit det sen vi lärde känna varandra.
Bara så synd att vi så sällan ses men det är ca 120 mil mellan oss så det är i sig inte så konstigt.

Å så har jag ju min kära blogg där jag kan skriva allt från trams till djupaste allvar.
Det jag märkt i mitt skrivande här är att jag tonat ner mitt mående oerhört,  det händer att jag skriver om det men inte lika ofta som förr.
Det har känts bättre att göra så som nu, då det kan vara ganska så svårt för andra människor att förstå vad det för med sig med ett dåligt mående.
Men jag tycker om min blogg och jag kommer att fortsätta blogga som vanligt.
Det blir säkert en berg-och-dalbana under 2016 oxå, som alltid.
Och jag har ju er läsare och andra bloggare som jag tycker så mycket om!

Nu blir det mer morgonkaffe och märkte ni, det blev en liten reflektion över 2015 trots allt!

Ha det gott alla fina!

Kramen om!


söndag 27 december 2015

Då var glada julen slut,slut, slut...





Julafton var i alla fall en glad dag.
Resten av julhelgen har inte varit mycket att hurra över.
Jag har varit övermäktigt trött och ensam.
Tröttheten kommer från julafton då jag under så många timmar umgicks med så många släktingar och som jag skrev tidigare, fast det var jättetrevligt så får jag betala priset sen med extrem trötthet.
Ensamheten, tja den är ju som den är men visst är det väl extra tråkigt att sitta ensam under storhelg, nu förvisso bara två av tre dagar.
Men den är ju som den är.
Oftast har jag alls inget emot ensamhet men emellanåt tar den hårt på mig.
Svårt att säga varför det just dessa dagar känts extra tuffa, jag skulle ju knappast orkat umgås med nån egentligen?

Men nu är den slut i vart fall!

Det är Söndag i dag och solen skiner.
Jag har haft en jobbig natt då sömnen inte ville sig riktigt.
Har sovit några timmar på raken men mest dvalat.
Alltså blundat, slumrat men ändå hört omvärldens ljud.
För mig är det den trafikerade bilvägen precis utanför huset som alltid låter.
Många tunga fordon kör förbi mig varje dygn.

Men idag är en helt ny dag så jag får försöka göra det bästa möjliga av den.
Jag sitter med en rykande het mugg kaffe bredvid mig.
Morgonens gyllene dryck, som manna från himlen.
Jag har varit in på Telias nätsida och ordnat en av Minis julklappar, ett halvårssurf på mobilen.
Jag kunde inte göra det innan julafton då den förra gick ut idag.
Men nå nu är det betalt och klart och pojken kan surfa på mobilen bäst han vill. *L*

På förmiddagen brukar jag alltid diska bort efter gårkvällen men då jag är ensam så har jag ingen disk.
Det är en enorm skillnad jämfört med då jag har alla tre ungdomarna här.
Dom är duktiga på att dra ner disk.

Sängen har jag precis bäddat så det är som det ska vara.
För mig är det viktigt att både diska undan och bädda sängen på förmiddagen.
Skulle inte klara av att låta det vara ogjort.
Min Älskade E bäddar aldrig sin säng och avskyr att handdiska (hon har diskmaskin men visst måste givetvis diskas för hand).

Jag behöver inte laga mat idag, har potatis, sill och ägg i kylskåpet, bara att ta fram.
Nej jag behöver inte göra mer än jag skulle få för mig idag heller.
Och det kan ju vara bra då jag fortfarande känner av tröttheten efter julafton.

Till veckan så tänkte jag inviga min Dramaten-vagn jag fick i julklapp av Mini och Midi.
Skall bli skönt att slippa bära kassar, lättare att dra denna vagn.
På Onsdag så fyller Maxi 23 år så då ska jag på kalas hos henne.
Presenten blir enkel då hon bara önskar sig pengar, så jag slipper lägga massa tid på att fundera ut något bra att köpa till henne.
Hon är mycket svår att köpa något till då hon har en säregen smak som hela tiden ändras.
Så jag är glad att jag bara behöver stoppa ner en slant i ett kuvert...

På Torsdag ska det väl vara Nyårsafton antar jag.
Den firar jag för mig själv i år som det ser ut just nu.
Eftersom jag ska vara ensam så orkar jag inte hålla på med en massa mat så jag funderar på om jag ska göra min goda Janssons Frestelse, det är ju väldigt enkelt, kräver inte så mycket arbete och blir gott.
Det kommer nog att kännas lite konstigt, de sista tre nyårsaftnarna har jag ju firat med Varma Handen men så blir det inte i år.
Efter det tråkiga som hände i början av Augusti så har vi inte kontakt med varandra.
Vad som än fanns innan det,  gick hädan.
Men nåja, det kan väl kallas livets gång antar jag...

Nej nu ska jag ge mig, det blev ett långt inlägg, en massa trams som vanligt!

Ha en go dag alla fina!

Kramen om!







lördag 26 december 2015

Annandag Jul...





Ja då är snart julen över för detta år.
Jag sitter ensam i mitt hem, ungdomarna försvann i går strax efter lunch.
Det blev en himla fart på dom efter att dom pratat med sin far.
Och oj så tyst här blev!

Det blev lite oväntat tidigt dom åkte, meningen var under eftermiddagen men så var deras far redan ute i bilen så därför blev det en omgående hämtning.
Ungdomarna rusade runt som vilda hönor för att packa ihop och städa upp.
Och sen blev det som sagt bara så himla tyst här.
Det kändes faktiskt jobbigt, hade gärna haft dom kvar hela julen men,men det är som det är.

Jag passade på att sova en siesta och sen bara var jag...
Satt lite vid datorn, tittade på tv, gjorde inget särskilt alls.
Försökte att inte falla ner i en svacka och med en stesolid gick det väl någorlunda.

I dag är det Annandag Jul.
Min dag är helt planlös.
Jag dricker kaffe och förundras över vädret.
All snö som kom dagen innan julafton har tinat bort.
Det är plusgrader ute.
Men på självaste julafton var allt gnistrande vitt precis som det ska vara och så var det bara några enstaka minusgrader så det var heller inte särskilt kallt.
Jag undrar när den riktiga vintern kommer?
Själv tycker jag att det nu kan fortsätta vara som det är ute, då Julen är slut.

Ni får ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!

torsdag 24 december 2015

Julefrid råder...





Nu är vi åter igen hemma efter julfirandet hos min bror.
Det var otroligt trevligt.
Maten var ypperligt god.
Sällskapet socialt och pratigt.
Jag blev ju givetvis jättetrött någonstans mitt på hållet men gick och la mig på övervåningen och vilade en stund.
Vilade huvudet för det blir ju stojigt då man är många tillsammans.

Väl hemma har vi haft vår egen julklappsutdelning.
Jag är jättenöjd.
Jag fick en hel påse lagerblad från Egypten, en Dra-maten-vagn (så jag slipper bära all handling nu under vintern), ett korsordslexikon och så  ska jag få en årsalmanacka (fanns inte just nu).  

Nu råder julefrid här i mitt hushåll.
Så himla skönt...

Ha en go kväll och natt alla fina!

Kramen om!

God jul...





...till er alla fina som läser min blogg.
Hoppas att dagen för med sig förnöjsamhet och vila och ingen stress.

Själv har jag ätit en lång julfrukost med mina ungdomar.
Å så har jag gjort det sista vid Ris a' la maltan jag ska ta med mig senare i eftermiddag.
Jag ska väl för ovanlighetens skull försöka fixa till mig så att jag inte ser ut som en zombie men hur jag ska klara av dagens julfirande vet jag inte riktigt än.
Tror att jag kommer att vara dödens trött när vi kommer hem ikväll men det är ju så det är när man har en utbränd hjärna.
Det ska i alla fall bli trevligt och träffa släkten på min sida.
Blir ju inte så ofta vi ses allihopa.

Ha nu en underbar dag alla fina!

Kramen om!

onsdag 23 december 2015

Över förväntan bra...





...gick mitt julhandlande igår.
Hade rent sagolik tur eller så handlar det om ren skicklighet jag utvecklat genom de sista 8 åren för att jag ska slippa vara uppe i så många människor för lång tid.
Julhandel och byn brukar inte höra ihop.

Men nå jag åkte in med 10.30 bussen, i stan 10.40.
Gick direkt in på H&M och hittade ganska så omgående klänningen till min brorsdotter.
En före i kassan så det gick smidigt att betala.
Så gick jag på glasbanken och köpte mig en flaska vuxenglögg.
Därefter promenerade jag ner till ICA, tog en vagn och letade fram min handlingslista och penna.
Sen var det bara att börja beta av den och det gick i ett hastigt tempo.
11.36 hade jag betalt, packat ner alla kassar och ringt taxi.
5 minuter senare packade vi in alla kassar i taxin.
Och en stund senare var jag hemma och ungdomarna kom ut och hjälpte mig att bära in kassarna.
Då visade klockan på ca 11.55.

Det tycker jag var bra jobbat för att vara en dan före dan före dopparedan.
Å så fick jag kraft att orka med resten av dagen.

Till middag panerade jag skinksnitzel, gjorde potatisgratäng, kokade gröna ärtoroch hade ett vitlökssmör till.
Det var gott tyckte vi alla tre.
Ungdomarna tog disken.
Jag la mig för att sova siesta men det gick inte.
Det var en sån dag..

Senare på kvällen värmde vi glögg och åt pepparkakor och därefter la jag mig i sängen och tittade på Annica Bengtsson på fyran.
Såg klart hela och så kunde jag inte somna...igen!

Ja, ja sånt är livet.
Jag är i alla fall nöjd med gårdagen, skönt att slippa affärer idag.

Strax ska jag klä mig och ta en liten promenad, göra bort den tidigt!

Ha en skön och stressfri dag alla fina!

Kramen om!

tisdag 22 december 2015

Tråkigt nog är jag fortfarande trött...





...och återhämtningen tar mycket längre tid för mig än en "normalt" mående människa.
Jag gick ut på promenaden i går men tog mig knappt tillbaka.
Fick tänka vänster fot, höger fot ända fram till dörren.
Totalt noll energi i kroppen.
Väl inne låg jag i sängen mest hela dagen.
Kunde tyvärr inte somna som jag ville.
Försöker sova siesta tidigt om jag behöver det men i går gick det inte alls.
Inte förrän efter middagen somnade jag...
Tja så kan det vara somliga dagar, dom blir inte alltid vad jag önskar mig.

Hade jättesvårt att somna i går kväll fast jag var så trött att ögonen blödde.
Låg och vred och vände mig i sängen som en karusell.
Och de gånger det är extremt svårt att somna så blir det så in i nordens varmt så det är störande.
I går hade jag vädringsluckan öppen på vid gavel och så hade jag igång fläkten i taket men likt förbaskat så blev det så där äckligt varmt...

Nåja idag är en annan dag.
I dag eller i morgon måste jag ta mig in till byn och handla den sista julklappen samt julhandlingen hem.
Jag ska väl inte ha så mycket från affären eftersom jag inte ska ha en massa julmat hemma men det blev ändå en halvlång lista.
Jag gruvar mig inför byturen men tänkte åka in så tidigt som möjligt och stå och häcka utanför när dörrarna öppnas.
Å sen hoppas jag att det går smidigt.
Där jag kan tänka mig att det är mycket folk är på H&M och där tänkte jag se om jag hittar en klänning till min lilla brorsdotter.
Det kanske inte är så himla roligt att få kläder i julklapp men som faster bestämmer jag att det är bättre än en leksak. *L*
På ICA i byn där jag ska handla har jag inga problem, kan affären utan och innan så handlingen där lär gå snabbt.
Jag brukar förvandlas till en virvelvind när jag handlar, handlar alltid snabbt, vill att det ska gå undan så att jag kan ta mig hem fort igen.
Sån är jag, eller sån har jag blivit...

Nu ska jag dricka lite mer kaffe och fundera över vilken dag byturen blir!

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!

måndag 21 december 2015

Trött...





Idag är ingen bra dag.
Jag är så trött att jag är helt bak och fram.
Hjärnan fungerar inte.
Har tappat tankarna.
Kom knappt ihåg hur jag skulle koka kaffet för en stund sedan.
Blev tvungen att verkligen fundera och räkna på miniräknaren.
Vill bara sova...

Det tar på att vara service minded.
Å i går kom finaste Pappelino och fästmö med tunnbröd som han bakade i förrgår.
Det var bara att sätta igång kaffet och prata och vara trivsam trots att han störde när jag försökte sova för att orka med dagen.
Nå det blir inte alltid rätt.

I dag ska jag nog inte göra särskilt mycket.
Tänker gå bort till närbutiken, kanske en smula frisk luft kan få hjärnan att starta upp igen.
Kaffet gjorde ingen verkan.
Sen ska jag inte göra mer än middag.
Å så ska jag försöka att sova!!!

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!

söndag 20 december 2015

Fjärde Advent...






När fjärde ljuset brinner
vi hämtar julegran 
och alla människor räknar
dan före dan före dopparedan




Nu är det bara några dagar kvar innan det är julhelg.
I går så blev jag ensam här hemma ganska så många timmar.
Ungdomarna åkte in till byn och så var dom bjuden på mat till sin farmor.
Tja vad kan man göra åt en virrig farmor som ringer i sista sekunden för en middag som det visade sig varit planerad i dagar.
Själv hade jag ju planerat laxmiddag så den fick jag göra i ordning men vi äter den idag.
Jag gjorde även romsåsen så den gottar till sig i kylskåpet.

Med hem så följde även Maxi så jag har hela gänget samlat under mitt tak.
Det känns riktigt härligt.
Vi satt i köket och pratade mest jag och Maxi och det var mysigt för vi har inte setts sen innan hon åkte till Egypten.
Och extra trevligt är att hon ville sova över.
Tur att jag har dubbelsäng i gästrummet.
Det är så skönt att ungdomarna kan sova här utan att det blir en massa extra arbete.
Jag har ju god plats i min lägenhet för alla mina barn.

Som vanligt var jag den som blev trött fortast så jag kramade om alla mina ungdomar och kröp ner mellan svala lakan.
I natt har jag sovit som en stock och det är skönt, då det lika gärna kan vara tvärtom.
Däremot vaknade jag redan klockan 05, hade ingen lust att gå upp så jag låg och såg på tv några timmar.
Men nu är jag uppe och bredvid mig står den där goda koppen kaffe som är så oemotståndligt god så här på morgonen.

Hur dagen ser ut vet jag inte än.
Jag dukar fram frukost till någon lagom tid och så tänder vi det fjärde ljuset i staken.
Sen ville Maxi äta middag här med så det ska bli mysigt att ha alla mina godingar samlade runt köksbordet.
Det är inte så ofta det händer.
Maxi jobbar obekväma tider och helger så man vet aldrig när hon är ledig.

Nu får ni ha en skön Fjärde Advent alla fina!

Kramen om!




lördag 19 december 2015

Lördag och helg...


Idag är det helg.
Jag har de mina fortfarande sovandes.
Det var så härligt att få hem dom igår.

På förmiddagen så bussade jag mig till byn.
Jag handlade lite på Kvantum, hade fått en presentcheck på 100 kronor så den tog jag med mig.




Det blev en kasse med lite smått och gott i.
Jag började för ett tag sedan med självscanning när jag handlar där.
Himlarns vad det är behändigt särskilt om man vill att det ska gå undan.
Jag handlade ju inte så mycket och det är skönt att slippa stå i kö.
Än så länge har jag inte haft någon krångel med självscanningen, det funkar alldeles utmärkt.

Satt vid busshållplatsen och fy så tråkigt det såg ut.





Det kom snöblandat regn när jag var iväg och så tråkigt uppblött det var överallt.
Ingen särskild julkänsla när man tittar på hur det ser ut direkt.





Tur var att jag tog mössan på mig annars hade jag blivit mycket blötare än jag blev.
Det räckte med väta för mig.
Tur är att just där jag väntade på bussen tillbaka finns en busskur man kan gömma sig i så man slipper bli alldeles för våt.

Nå bussen kom, men var väldigt försenad, pga vädret och jag tog mig hem.
Packade upp min kasse varor och sen hade jag helg.

Ungdomarna kom ganska så tidigt på eftermiddagen full av berättelser.
Midi visade lite foton från Egypten men hon ska lägga över dem på datorn, då blir det lättare att se.
Jag lagade middag.
Vi åt, pratade och så fikade vi.

Sen ramlade vi ihop i varsin säng, alla behövde vila och ta det lugnt.
Så det var den dagen det.

I dag ska jag göra ugnsbakad lax, hemgjord romsås, kokt potatis och haricots verts till middag.
Ungdomarnas val.

Ha en härlig Lördag alla fina!

Kramen om!

fredag 18 december 2015

Fredag...





Julen nalkas men jag har inte så mycket kvar att göra.
Köra någon tvätt förstås, det slipper man ju aldrig undan.
Mini ska få dammsuga golven här, det är hans uppgift den veckan han är hos mig.
Han försöker nog hålla det men vissa veckor så glöms det bort.
Så hände förra veckan han var hos mig men jag skyller på att han hade så mycket plugg att han inte tänkte på det.
Det är inte så att jag tjatar eller skäller när det inte blir gjort.
Det finns ingen anledning till det, han är en alltför fin och ordentlig pojk för att måsta utstå sån behandling av mig.
Jag skäller faktiskt aldrig på honom.
Han sköter sig hela tiden så vad finns att skälla på?

Nu kanske någon tycker att jag gott kan ta fram dammsugaren själv och dammsuga lägenheten.
Å jo det skulle jag kunna men sen skulle jag inte kunna gå.
Min rygg går sönder när jag dammsuger, så är det med det.

Sen tycker jag att ungdomar i hans ålder ska hjälpa till hemma.
Han har sina sysslor när han är hos mig.
Dom är inte många, förutom dammsugningen får han hjälpa till med disken ibland och springa ut med sopor någon gång om sänder.
Tvättar jag kan han få gå ner och hämta upp tvätten så jag kan hänga den.
Är han på byn kan han få köpa hem ex. mjölk så jag slipper ta mig iväg.
När han växlar boende ska hans rum här vara snyggt städat så att jag kan ha dörren öppen.
Ni ser inte så allvarliga saker.

Men lite krav tycker jag att jag måste ställa, en vacker dag så ska han klara sig helt på egen hand och det är min sak att göra honom flygfärdig.
Och en annan sak, han får inte betalt för de sysslor han gör hos mig, det systemet har jag aldrig gagnat mig av, vare sig nu eller när barnen var mindre.
Det finns saker i familjen man gör, så enkelt är det bara!

Nog om sådant.
Idag får jag hem honom, min käraste Mini.
Han går sista dagen idag, dom har avslutning i kyrkan men vet inte vilken tid.
Tydligen utan föräldrar om jag förstod honom rätt.
Och med honom får jag oxå hem Midi.
Hon kom hem igår men stannade kvar i byn hos sin syster.
Så idag får jag krama om henne med.
Hon lär vara bra mycket brunare än vad jag är.
Ska bli spännande att få höra om Egypten.

Till middag kokar jag potatis,jag tunnskivar kassler (på maskin), jag ska göra en champinjonstuvning och koka broccoli.
En enkel middag men god.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!




torsdag 17 december 2015

Sent i går kväll...





...landade planet från Egypten på Arlanda.
Flickorna kom hem utan krångel och utan att det hände något otrevligt.
Nu sitter dom på en buss hemåt.
Så natten har dom tillbringat på Arlanda.
Någon gång sen eftermiddag är dom hemma igen.

Det känns som att jag kan slappna av nu.
Allt har gått bra och nu återstår bara för mig att se foton och höra alla berättelser från resan.

I går så bestämde jag mig för att åka in till byn och handla inför helgen.
Det var inte mycket jag behövde, två mjölk, tandkräm, 1.5 kg clementiner, ost osv.
Jag flängde runt i butiken så jag snabbt skulle ta mig till kassan för jag tänkte åka på övergång (alltså med bussen fram och åter inom en timme från jag klev på).
Man har alltså ca 35 minuter på sig innan bussen går tillbaka.
När jag stod i kassan ringde Beda och undrade vart jag var för hon hade tänkt spendera sin lunch med mig.
Så hon hämtade upp mig utanför affären och så fick jag vackert skjuts hem och slapp bära kassen från bussen och hem.
Sicken himla röta jag hade där.

Väl hemma kokade jag kaffe och så var tjötandet igång igen.
Vi hade en väldigt trivsam timme innan det var dax för Beda att åka tillbaka till jobbet igen.
Jag har en himla tur som har henne som vän.
Hon är så otroligt härlig.
Hon är väldigt egen, verkligen inte som någon annan och det är det jag gillar med henne.
Att hon struntar i andra och är den hon vill vara, lite smågalen sådär och otroligt rolig.
Och så kan hon riva ifrån när något är galet, hon är ingen som någon kan köra över eller trampa på.
Jag har alltid gillat människor som är udda, som inte är vanliga "Svenssons".
Sån har jag varit i hela mitt liv men jag är ju själv en ganska så udda kuf så det kanske är därför.
Kaka söker maka ni vet...

Resten av eftermiddagen och kvällen såg jag på tv8 play, det blev "Fader Brown" och tre avsnitt av "Morden i Midsomer" som jag inte sett tidigare.
Å så hann jag med en siesta.

Jag är som vanligt trött hela tiden.
Det spelar ingen roll om jag sover mycket eller lite så är jag alltid lika trött.
Nu har jag haft det så här under så många år att det blivit normalt, att aldrig känna mig pigg.
Ganska så sorgligt men sant.

Nu får ni ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!


onsdag 16 december 2015

Onsdag och julfunderingar...




Det lider mot jul.
Nu är det bara 8 dygn kvar innan julafton.
Jag fick en förfrågan på FB av min svägerska som undrade om jag kunde göra Ris a' la maltan i år med.
Jag gör ju den så god.
Å det låter ju bra, att min är god.
Till maltan gör jag glögghallon, en fantastisk saftsås som gifter sig med maltan på ett underbart sätt.
Jag gjorde den för två år sedan då vi sist var hos min lillebror och hade storjul.
Det var både en och annan som undrade vad det var och tog en försiktig sked för att sen fylla på flertalet gånger.
Den är väldigt god och består av glögg, frusna hallon, florsocker och sen tar man lite potatismjöl utrörd i vatten och häller i för att den ska bli lite simmig.
Jag fick receptet av Älskade E och det är en tio poängare.
T.o.m min lilla brorsdotter som då var 4 tyckte om den.

Jag har fortfarande några julklappar kvar men det är pengaklappar så de är inga besvärliga klappar att inhandla.
Å sen till min lilla brorsdotter förstås å det är väl inte krångligt heller.

När vi åker till min bror så lämnar vi våra egna julklappar hemma.
Vi har julklappsutdelning när vi sen kommer hem på kvällen.
Det tycker ungdomarna är mysigare.
Å jag håller med dom.

Jag vet inte riktigt än vad jag tycker om storjulen som blir i år.
Vi blir väldigt många, den saken är sann.
Lite för många enligt min smak.
Jag kommer att bli helt stenad i hjärnan av allt surr och skratt.
Å i det huset finns liksom ingenstans att gå undan.
Man är uppe i varandra hela tiden.
Så jag gruvar mig för jag vet att jag egentligen inte orkar.
Trots att det kommer att vara trevligt.
Det är ju en utbränd hjärnas dilemma, att orka med det som är trevligt.
Det kan ju gå någon väg om det är på mina premisser men så är ju inte fallet då vi är bortbjuden.
Det blir lite som att välja mellan pest och kolera.
Nå jag får väl ligga några dagar efteråt...

Nu ska jag dricka lite kaffe och undra lite över när flickorna är på väg hem från Egypten.
Det borde vara idag men jag har inte hört något.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!

tisdag 15 december 2015

Det där samtalet igår...




...tror ni det blev av?
Jag klädde mig varmt för att traska in till byn och samtalet.
Jag går ju alltid i god tid för jag vill inte komma fram med andan i halsen.
Hade samtalet kl 11.00.
När jag nästan var vid sjukhuset så ringde min mobil.
Det var sköterskan på psyk som avbokade mitt samtal då kuratorn ringt in om vab.
klockan var då 10.25.
Hon hoppades att det inte ställde till för mycket besvär för mig men jo det gjorde det ju visst.
Jag var ju i det närmsta framme.
Om ni nu minns min irritation sen förra veckan då det kom fram att jag fått betala för två möten som jag avbokat för sent kan kanske tänka sig att irritationsnivån steg med typ 1000  efter avbokningen igår.
Så det går jättebra att avboka ett samtal 35 minuter innan det är tid men skulle jag mot förmodan få ex. magsjuka och ringa och avboka samma morgon så får jag betala en straffavgift på 150 kronor för att jag inte avbokat innan 15 dagen innan.
Kan säga att jag kokade när jag gick hemåt.

Å det var ju i sig tur för det var skitkallt ute.
Jag frös som en hund när jag kom hem och tyvärr fick jag inte upp värmen på hela resten av dagen.
Jag klädde på mig allt varmt jag kan tänka mig och ändå frös jag så att jag bitvis hackade tänderna.
Och så var jag givetvis mer än irriterad.

När det kommer till själva samtalen så fick jag en undran om jag sagt det till min kurator.
Samtalen ska hjälpa inte stjälpa.
Nu har jag en väldigt bra kurator men vi/jag har pratat om sådant som varit och är jättejobbigt i mitt liv.
Det gör att samtalen känns jobbiga innan för jag vet hur tufft det är att sitta i fåtöljen och berätta, klura, tänka på sånt som jag nog skulle vilja gräva ner i en hög av sand i Saharas öken.
Det jag har bakom mig, misshandel både psykiskt och fysiskt genom större delen av mitt liv ( både under min uppväxt hos min sk. mamma samt under äktenskapet med min X-make) är av förklarliga skäl tärande att prata om även om det är nödvändigt.
Å så handlar det givetvis om hur jag ska göra för att inte träffa samma typ av människor igen.
Man blir ganska så avtrubbad när man levt som jag gjort.
Mitt bagage är väldigt tungt vilket gör att jag alltid gruvar mig för samtalen för jag vet aldrig vad som kommer fram eller hur jag mår efter att jag haft dom.
Sen ÄR samtalen bra för mig, utan dem hade jag inte levt idag.

Nog om det nu,kanske jag benade ut vissa frågetecken, vad vet jag!

I dag är det Tisdag.
Dagen är planlös, som jag gillar.
Eftersom det fortfarande är skitkallt ute tänker jag hålla mig inomhus.
Måste försöka få till värmen här.
Har problem med elementen, de är så svåra att lufta ur så jag undrar om det inte är för lite vatten i systemet.
Sen innan helgen har det varit så kallt på toaletten att det känts som om jag haft utedass.
I går fick jag till en gnutta värme där men det är inte mycket.
Det blir väl att prata med värdfolket igen.
Det är samma visa varje vinter.
Dom har jättevarmt nere hos sig och hos mig fungerar det inte alls.
Jag har två rum som har problem, toan och Minis rum.

Mer än så ska jag nog inte göra.
Det får räcka för dagen tycker jag!

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!

måndag 14 december 2015

Ny vecka och samtal...





Då är vi inne i en helt ny vecka igen.
Å idag ska jag promenera in till byn för jag har samtal.
Ärligt så har jag ingen som helst lust.
Min hjärna är trött efter helgen.
Bara för att jag hade detta långa härliga besök i Lördags av Beda och fr H så var jag sängliggandes hela dagen i går.
Det var inte mycket som jag orkade sitta uppe.
Har inte kommit ur det än, skulle behövt ligga i sängen idag med men se det går ju inte.

Har inte lust att betala för uteblivet besök, som det skulle bli om jag avbokade i dag.
Så jag får bita ihop och traska iväg.
Och inte blev det bättre när jag tittade på temperaturen heller.
Den visar på -12 grader.
Inget väder för köldhatande Millan.
Jag fryser bara jag tänker på att gå ut genomdörren.

Häromdagen snöade det så det är vitare ute nu.
Inte mycket men något mer än det varit på sistone.

Det blev ett enda suckande idag märker jag!

När jag kommer hem igen lär jag trilla ner i sängen.
Samtalen tär måste jag säga.
Möjligen blir det bra på sikt men just när man sitter där är det skitjobbigt.
Å jag orkar egentligen inte med skitjobbigt idag.

Men skam den som ger sig, det är bara att ta fram den där tjurigheten inom sig och traska iväg och sitta på ett samtal jag inte vill vara på och sen traska hem igen och hoppas att jag inte fryser ihjäl på kuppen.

Ha en skön början på veckan alla fina!

Kramen om!


söndag 13 december 2015

Tredje Advent...





När tredje ljuset brinner
vi juleklappar syr
och mamma bakar kakor
och har ett fasligt styr


Men tänk att vi redan är inne tredje Advent.
Så tiden går.
Jag hoppas att det inte stressas runt för mycket i stugorna runt omkring vårt avlånga land.
Jul blir det ändå och den blir ännu bättre utan stress.

Själv har jag den turen att inte känna julstress alls.
Vi ska vara hos min lillebror på storjul i år så jag behöver inte ha mer än god frukostmat hemma.
På Juldagen växlar Mini boende så det blir ingen mat här den dagen heller.
Gissningsvis så kanske flickorna följer med och äter en bit mat hos sin pappa, men det är inte hundra säkert än.
Så i mitt hem behövs det inte så mycket julmat.

Jag kommer som vanligt att koka risgrynsgröt till julaftonens frukost.
Det är tradition här.
Fast det är bara ungdomarna som äter det, jag gillar inte gröt.
Sen kommer det finnas julskinka och en god senap att ha på nybakt tunnbröd.
Mer än så behövs inte..
Det känns otroligt skönt för mig må jag säga!

Nog om det.
I går fick jag storfrämmande.
Beda tittade in och hade fr H med sig.
Fr H och jag har en historia bakom oss.
Vi umgicks jättemycket några år innan jag träffade min X-make.
Å jisses så roligt vi hade och så många tokerier vi hittade på.
Å nu hade Beda med sig henne.
Kvinnorna kom strax före 13.00 och så vips var klockan 20.00.
Jag/vi fattade verkligen inte vart tiden tog vägen.
Vi hade det så himla trevligt och samtalen gick från smått till stort.
Å så alla goa skratt, vi tre kan verkligen skratta hjärtligt.
Det var en supertrevlig dag.
Jag somnade med ett leende på mina läppar.

Nu önskar jag er en härlig Tredje Advent alla fina!

Kramen om!

lördag 12 december 2015

Lördag...




Från gårdagens promenad.
Bäcken men utan is.

Jag gick ut på en promenad i går med.
Jag gick runt Hälsans stig.
Å jag träffade en gammal kollega sen mängder av år tillbaka.
Vi blev fast en lång stund.
Det var så trevligt att träffas och uppdatera läget.

Jag skrev att isen inte lagts sig men där hade jag fel.




Mitt på sjön ligger det tunn,tunn is.
Tänk att folk vintertid brukar promenera över isen här.
Det har jag aldrig tordes, jag har stor respekt för sjöar och isar.

När jag kom tillbaka efter promenaden blev det bara softhäng här.
Helt allena, vad ska man hitta på.
Såg en serie jag missat dagen innan.
Sov siesta för jag blev för trött för att orka hålla mig vaken.

Så ringde Mini och sa att han kommer förbi och hämtar sina saker ändå.
Han hade trott att det inte skulle bli förrän idag.
Så då var det bara för mig att gå in i hans rum, bädda ordning hans säng med överkast.
Började vika kläder och vek ihop det jag tvättat under morgonen.
Det enda som inte hade torkat var joggingbyxorna som fortfarande var blöt i fickorna.
Så jag förmanande honom så han skulle komma ihåg att hänga upp dom hos sin far.

Nu kanske ni tycker att det är överkurs att hjälpa sonen fixa sitt rum och sina kläder när han ska hämta dem för pappavecka.
Jag gör det främst för att X-maken sitter ute i bilen när Mini springer in för att fixa sina saker, så att det inte tar för lång tid att X-maken blir irriterad på Mini.
X-makens humör vet man aldrig hur det är...

Igår funderade jag starkt på om jag skulle börja avrunda fastan och typ deltidsfasta, äta en lätt lunch och fasta resten av dagen.
Kan säga att jag inte bestämt mig ännu men snart måste jag börja avrunda denna fasteperiod.
Vet inte hur pass tjurig jag har lust att vara.
I går tappade jag lite stinget och det kändes bara jobbigt men idag känns det bättre.
Så jag får se hur jag gör...

Ha en toppenlördag alla fina!

Kramen om!